Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 3. Bjälbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
472 iöSTRINGS HÄRAD.
Av fornlämningar märkas här tre runstenar. En av dessa, å kyrko¬
gården, är av ljusgrå granit och av Brate uttydd: Ingevald reste denna
sten efter Styvjald, sin broder, en förträfflig yngling, son till Spialbode
till ätten, men jag (ristaren) fulländade den. En annan, nu försvunnen,
fanns även å kyrkogården. Med tillhjälp av de få kända runorna har
antagits, att den är huggen till minne av en maka och från kristen
tid. Den tredje är av rödaktig granit och inmurad i norra sakristians
stenfot samt har blivit tydd: Käcka män, drängar, reste denna sten
efter Grep, sin gillesbroder, Jud-
des son. Love ristade rimorna
(fig. 162). — På en till stor del
söndersprängd sten å en åker vid
Ramstad mellangårds gård synas
några skålformiga fördjupningar
och ännu flera lära ha funnits å
den bortsprängda delen. A Ram-
stads östergård finnas eller ha
funnits 8 runda stensättningar.
— Bland historiska minnen, som
äro förenade med Bjälbonamnet,
är det äldsta den strid, som här
stått 1169 emellan k. Knut Eriks¬
son och de båda ättlingarna av
Sverkerska huset, k. Kol och Buris-
lev. Det var den sista striden av
ett flerårigt krig. Striden gällde
Sveriges konungakrona, och dess
öde blev här även avgjordt. Kol
och Burislev, som hade sitt egent¬
liga anhang hos östgötarna, måste
giva vika. De flyktade, den förre
till Norge, den senare till Dan¬
mark, och k. Knut blev ensam
härskare. I grannskapet av samt sv. om kyrkan äro några åkrar belägna,
vilka efter detta slag ännu i dag kallas blod- eller rödåkrarna. Här liksom
vid de närbelägna byarna Uristtorp, Nnoppetorp, Sjuntorp och Overtorp
skall det avgörande slaget stått. Man har här även uppgrävt ur jorden en
mängd förrostade svärdsklingor, sporrar och spjutdelar. Det säges, att
de fyra byarna även fått sina namn efter slaget. Yid Bristtorp skall
striden brutit lös, vid Snoppetorp de slagne . snoppats eller tagit till
flykten, vid Sjuntorp, som dessförinnan hetat Swem eller Sem, 700 man
stupat och vid Övertorp Kol och Burislev blivit övervunna. Enligt
Palmskiöld skola 1,000 man danskar, som deltagit och stupat i striden,
blivit begravna n. om kyrkan, men i så fall måtte de jordats djupt,
enär vid plöjning här icke några spår av gravar eller lik ha anträf-
Go gle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
