Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 4. Blåvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 GÖSTRINGS HÄRAD.
nu Boxholms A.-B. — Fiskevik, Vs m., 258 h. Har länge tillh. allmoge*.
1910 J. Karlssons stärbh. och A. A. Abrahamsson. — Flanhult, 1 m., 934 h.
År 1344 gjordes en överenskommelse emellan riddarna Gustav Tunesson och
Magn. Gudmarsson att, om den förre överlevde sin fru Katarina Gudmarsdotter,
skulle han till sin död behålla bl. a. Flandholt men efter Gustavs bortgång
skulle gården tillfalla Katarinas broder och enda arvinge riddaren Magnus.
Namnes 1405 (se Arnäs). Tillh. 1700 ryttmäst. Knut Patkull, samt i slutet
av nämnda århundrade släkten Grönhagen men 1825 och vidare Boxholm,
nu Boxholms A.-B. — Helgesbo, 14 m., 78 h. Har länge til h. allmoge,
nu Boxholms A.-B. — Hårdaholm, 1 m., 390 h. Har tillh. Liljeholmen, nu
Boxholms A.-B. — Karsbo, V2 m., 470 h. Tillh. Jakob Gyllenborg men kom
till kronan och Vadstena slott samt senare till Boxholm, nu Boxholms A.-B. —
Kopparhalt, V2 m., 119 h. Tillh. 1636 Holtz, men kom sedermera under Lilje¬
holmen, till dess gården skänktes till kapellpredikantboställe av fältkamerera-
ren S. J. Bergman. — Liljeholmen 1 m. med Fiskarp V2 ni., tills. 298 h.
Denna egendom bar intill 1600-talet namnet Ringshult och omnämnes 1280 un¬
der namnet Rinxhulih, då östgötalagmannen Bengt Magnusson underrättade alla
Ydre invånare, att han lämnat herr Nikolaus Sigridsson detta konungens och
häradets hemman att bebo. År 1299 förordnade nämnde Nikolaus, som var
lagman i Värend, ifrån Ringshult genom testamente om sin kvarlåtenskap. I
ett brev av 1414 omtalas herr Bo Boson som »lifdhe och sat i Ringxhulte\
som det synes under 1300-talet. Från slutet av 1300- samt hörjan av 1400-
talet äro flera brev utfärdade härifrån av Linköpingsbiskopen Knut (Natt och
Dag) ävensom av andra. År 1404 utfärdade nämnde biskop bl. a. ett kvitto
från Ringxhulth å den uppbörd, han erhållit av prosten Petrus i Ydre. I bör¬
jan av 1400-talet omnämnas laxkaren i Tranås, vilka hörde till Ringshult. Un¬
der 1600-talet köptes Ringshult av överstelöjtn. Krister Lillie, som gav egen¬
domen sitt nuvarande namn. En gammal källare benämnes efter honom ännu
Lillies källare. Tillh. sedermera måhända dennes brorson Krisman Lillie, men
kallas 1683 fru Margareta Drakes säteri. Såldes därefter till majoren Gabr.
Gyllenståhl (f 1705) och hans första fru Maria Fahnehjelm (f 1691), vilka
lämnade det i arv till sin dotter Maria Sofia och hennes man, amiralitetskapt.,
sederm. kommendörkapt. Erik Ahlfort, av vilka den förstnämnda dog här såsom
änka år 1753. Ägdes vidare av sonen, amiralitetskapt. Gabr. Ahlfort (f 1780),
samt därefter av sekreteraren Erik A. Ahlfort och hans maka Elisab. Busser.
år 1825 av löjtn. Fredr. Otto VPh. Boursie (f här 1835), gift med J. C. Ahlfort.
År 1841 avled här änkefru Ingrid Elisab. Bursie, f. Busser. Ägdes 1852
av fältkamerer. Sven Johan Bergman och hans fru Anna Maria Ahlfort samt
1872 och 1884 av fröken Matilda Bergman, Boarp. Tillh. på 1890-talet Lars
Yilh. Esbjörn Pontin, vars moder var dotter till fältk. Bergman, samt f. n. Box¬
holms A.-B. Egendomen, belägen vid Sömmen, har gammal manbyggnad, upp¬
förd av major Gyllenståhl. Till det inre giver byggnaden ännu inblick i, huru
en rik man under 1600-talet ordnade sin bostad, då han icke ville åt sig upp¬
föra något slott. Ett stort rum rätt fram från förstugan har smårutiga fönster
och en gammaldags spis, som tager ett betydande utrymme. Timret i väggarna
äro av en grovlek, som numera väl sällan eller aldrig kan anskaffas. Vägg¬
ytorna äro obetydligt utjämnade men helt och hållet betäckta med målningar i
limfärg, framställande slott och trädgårdar m. m. Även taket upptages av mål¬
ningar med monogram o. s. v. i rött och vitt. Rummen å ömse sidor om detta
större hava även målningar. Bland folket här går ännu den sägen, att i den
på en mils avstånd belägna Torpa kyrka fick förstagångsringningen icke börja,
förr än Liljeholmens kyrkbåt var färdig att lämna Liljeholmsstranden. Tecken
till detta gavs genom flaggning från Torpöns norra udde. Och två timmar se¬
nare, då kyrkbåten var anländ, kunde gudstjänsten taga sin början. — Ting-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
