Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 5. Ekeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 GÖSTRING8 HÄRAD.
tunnplåtsvalsverk, klippspikfabrik, gångjämsfabrik, gjuteri och mek. verkstad,
2 sågverk (1 vid Boxholm med 4 ramar samt 1 vid Sömmen med 2 ramar),
hyvleri, snickerifabrik, 2 mindre elektriska kraftstationer om sammanlagdt c:a
400 hästkrafter, 3 kvarnar, 3 mejerier. Av lancashirehärdama drevos år 1915
endast 15 på grund av konjunkturskäl. Härtill kommer den senast uppförda
15 tons basiska martinugnen. Den största fabrikationen utgöres av lancashire-
valsjärn (fig. 165), vilken produkt tillvunnit sig allmänt erkännande. Klipp-
spiktillverkningen är den största i Sverige. Ar 1913 utgjorde tillverkningen av
tackjärn 10,000 ton, smältstycken 14,150 ton, valsjärn 23,380 ton, plåt, spik
och byggnadssmiden c:a 4,200 ton, sågade trävaror 5,350 standard. Försälj¬
ningen av färdiga produkter gick 1913 upp till något över 4,226,000 kr.
För år 1912 utgjorde årets vinst 257,772 kr., vartill kom förut befintliga
medel, sa att bolaget förfogade över 285,545 kr. (336,696 kr. f. å.). I likhet
med år 1911 utdelades 7 proc., varjämte avsattes medel till en olycksfallsför-
säkringsfond, avskrivning skedde å egendomarnas bokförda värde o. s. v. Att
1912 års nettovinst var mindre än föregående års var beroende därav, att kon¬
junkturen för lancashirejäm, spik och trävaror var sämre, att sågverket stod
stilla under 3 månader i och för reparation, att omfattapde reparationer verk¬
ställdes å verk och bostäder vid Flämminge samt att hela kapitalrabatten för
1912 års obligationslån (5 proc. lån å 600,000 kr.) påfördes årets rörelse.
Med kännedom om att ovannämnde brukspatr. Karl Dan. Buren en tid ar¬
renderade detta bruk för endast 5,000 kronor årligen, kan man lätt förstå, huru
detsamma sedermera blivit uppdrivet. Brukets ägare hava allt sedan dess grund¬
läggning länge haft samma ägare som Boxholms säteri, utom en tid från 1816,
då Karl Dan. Burens äldste son, brukspatr. Pet. Karl av Buren innehade bruket.
Ar 1862 överläts det av brukspatr. Didr. Pontus av Buren till hans barn. Tre
är senare blev äldste sonen, brukspatr. Karl Pontus av Buren ensam ägare. År
1872 försålde han bruket till Boxholms aktiebolag. De ledande cheferna
under bolagets verksamhetstid hava varit Karl Pontus av Buren 1872—1873,
G. Hanström 1873—1875, Vilhelm Vettergren 1875—1910 samt därefter Elis
Vettergren.
Brokulla, V4 m., 127 h. — Bärbäck, 134 m., 175 h. En gård här tillh.
som frälse översten Karl Gust. Sperling (t 1712). Har länge tillh. allmoge
med 2 ägare. — Dagsheni, Vs m., 42 h., tillhör staten. — llala, 1 b!% m., 157
h. Omnämnes 1376, då ortens häradshövding bodde här. År 1378 skänkte
Margareta Rangvaldsdotter till Vadstena klosterbyggnad 2 attungar jord härstä-
des. Delar av Dala hörde 1647 till M. Ekegren och senare en Ribbing, 1700
släkten Soop, fru Elsa Cruus och Beata Schulman, änka efter generallöjtn. Hans
Georg Mörner. Till Grönlunds fideikommiss i Åsbo hör 6/s m., under det 1 m.
enskildt tillh. nämnde fideikommiss’ nuv. innehavare. — Diseberg, V* m., 34 h.
I)i$ab(erghs qucern testamenterades 1403 till Vadstena kl. av Tubbe Eriksson,
och skulle hälften redan under hans livstid tillfalla klostret och medföljde ett
närliggande torp, kalladt ; Recharagren». År 1406 stadfästades detta Tubbes och
hans hustrus testamente av Erik Tubbeson och Torberg Ka^rling (Sparre), som
var gift med Eriks syster Katarina Tubbedotter. Diseberg tillh. före reduktio¬
nen släkten Gyldenklou på Hulterstad. Är komministerboställe. — Ekeby, 2 V4
m., 430 h. En del av Ekeby tillh. under 1600-talet släkten Lagerfelt. Ett m.
är kyrkoherdeboställe. År 1760 undergick prästgården eldsvåda, då kyrkans
handlingar uppbrändes. Det övriga är sedan länge indraget militieboställe. —
Fjetmunna, 2 m., 324 h. År 1219 nämnes en gård Fijatasund, varmed troligen
menas denna gård. Den skänktes då av kon. Johan till biskop Karl i Linköping
och hans efterträdare. Konungen hade tillbytt sig detta gods mot fädernejord
i ’ Grcpaspangav. År 1376 salde Jakob Liong i Myrby till Halstan Ingevalds-
son 1 Vs attung jord i Fjvlmunria för 44 mark sv. pgr, sa goda att 6 m. gingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
