- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
494

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 6. Hogstad - 7. Hov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41)4 (JUSTRINGS HÄRAD.
till nvssn. kloster. Egendomen är uppdelad i L:a och St. Ljuna. — L:a Ljitnn^
1 m., SO h., som pa 1860-talet ägdes av Rikard Fjellstedt, vilken 1806 sålde
gärden till Kristian Fredrik Trahn, som därtill ägde St. Gullstigen och Krakstad
frälsegård, tills. 2 m. T. sålde egendomen 1873 och ägdes den 1884 av A. M.
Larsson, 1895 av inspekt. K. A. Peterssons stärbh. samt senare och f. n. av
ingenjören Axel Petersson. — Den här befintliga stärkelsefabriken nedbrann 1909.
— Ljuna, Stora, 1 m., 62 h., sedan länge till staten indraget militieboställe.
— l>:o 1 m., 85 h., som 1884 hade 2 ägare samt 1895 tillhörde N. J. Kils¬
son och 1910 hans stärbhus.
Mjärdevid, 57s m., 316 h. Ar 1374 utfärdades fastebrev på den attung
jord i Ncerdhavi, som hustru Ingeborg Larsdotter givit till Eskilstuna kloster.
Under 1600-talet hörde en gård här till Götvik, en annan till Arrebo, båda
belägna i Ekeby s:n. Andra gårdar reducerades från släkterna Fleming, Lcijon-
hufvud och Skyttc. En annan tillh. 1687 och 1700 Erik Soop. Har senare
tillh. bondesläkter. Mjärdevid bredgård m. m. tillh. till sin död här 1883
häradshövdingen Joh. Olof Söderholm, därefter hans arvingar, från 1893 och
ännu v. häradsh., jur. doktor Johan Hjelmérus, gift 1887 med Sara Söderholm.
Mjärdevid, 1 m., är sedan länge till staten indraget och utarrenderadt militie¬
boställe samt Mjärdevid pilgård, 2 u 6 m., som på 1870- och 80-talen tillh.
G. P. Sandahl, 1895 och 1910 K. A. Andersson.
Mörby, 3 Vi m., 254 h. Effle i Myreby nämnes 1361 och ännu 1380 som
fastevittne. Ar 1376 omtalas Jakob Liong i Myriby. Gudvaster, som var bya¬
man i Skänninge, överlät 1379 på drotset Bo Jonsson sitt efter avlidne Peter
Skytte ärvda gods, 2 att. jord här, för att därmed godtgöra drotset för hans
hos nämnde Skytte ägande fordran av 40 mark sv. pgr. År 1380 bytte nämnde
drots bort 1 V2 att. i Myroby till Skänninge kloster, och år 1399 satt Sigge
härst. i nämnden vid räfsteting i Vadstena. Mörby frälsegård tillh. 1687 G.
Grip och 1726 fröken Kristina Gyllenstjerna. Mörby, 1/a m., är sedan länge
till staten indraget militieboställe. Det andra har haft flera ägare, f. n. 10. —
Salvetorp, 2 m., 85 h. Kallas 1331 Salathorp. År 1399 är Ake i Saluatorp
vitnare och ftestoman» vid tinget i Göstrings h:d. Salvetorps fr. tillh. översten
Patr. Patkull (f 1687) och därefter hans änka Ester Silfversparre, 1726 en med¬
lem av släkten von Stegling. En annan gård tillbyt-te sig kronan av Hans Kyle.
1 början av 1800-talet synes en gård tillh. släkten Yennerberg. Tillh. från
1880-talet Aug. Olofsson. — Tibbesliögn, Ys m., 26 h. Tillh. 1894 och senare
Eva Nilsdotter samt f. n. hennes stärbhus. — Torp, 3/4 m., 44 h. Tillh. 1884
och 1895 K. J. Andersson och 1910 L. J. Erikssons stärbhus.
Övriga tillhörigheter: Gissingsvalls utj., Kohumpen, Kummelby mejeri och
Sjömanshumpen m. fl.
7. Hov gränsar i n. till S:t Per, i no. till Orlunda, i ö. till Bjälbo,
i so. till Appuna, i s. till Väderstad, i s. och v. till sjön Tåkern, i v.
till Herrestad och i nv. till S:t Per. Arealen är 3,00’) har, därav 2,407
land. Socknen är en stenfri slätt med spridda kullar här och där. En
mindre bäck, kommande från Skånstorp, rinner vid Hovgården ut i Tå¬
kern. Rådande jordart är lera, dungjord samt svartmylla på lerbotten.
Genom sjön Tåkerns sänkning har socknen vunnit icke blott i areal
utan även i jordens förbättrande, enär den å många ställen förut vatten¬
sjuka jorden genom nämnda sjösänkning blivit torr och bättre använd¬
bar. — Socknens förnämsta väg är den från Vadstena till Gränna, som
gar först i sydostl., sedan i sydlig riktning, till större delen följande
Takerns strand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free