Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 8. Högby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 GÖSTRINGS HÄRAD.
nit, blivit rest av Kättil över en sin frände. Öster om kyrkan på gamla
Oxelgårdens kulle fanns ännu på 1820-talet en vacker ring av stenar*
vilken ansågs såsom ett gammalt domaresäte. Stenarna blevo efter den
tidens sed nedvräkta i bredvid dem uppgrävda djupa hal för att göra
all marken odlingsbar. På ett gärde å Oxelgårdens sörgård fanns för
icke länge sedan en stensättning av sju kullriga, 2 fot höga stenar,
vilka blevo bortsprängda och använda till en byggnad. På Högby öde¬
gårds ägor finnas närmare 20 ättekullar. Ungefär lika många antagas
genom odling vara förstörda. Här har dessutom funnits ett domare¬
säte, av vilket 5 stenar ännu äro övriga. Ättekullar omtalas även vid
Roxtorp och stensättningar vid Blixtorp. I Huljeskogen, belägen på
gränsen till Mjölby, finnas stensättningar, ättehögar och bautastenar.
Den ås, på vilken högarna äro, kallas Kungshögabacken. Under grus-
täkt har senast 1915 i en brandgrav tillvaratagits en gravurna av obränd
lera från järnåldern med aska och ben.
Under Dackefejden var Huljeskogen skådeplatsen för en drabbning
emellan Dacke och k. Gustavs folk.
Kronotorpet Hammaren säges i äldre tider ägts av en man vid namn
Göte, som erhållit det för visad tapperhet i fält. Sägnen förmäler, att
under ett block härstädes, kalladt »tillbedjaresten», skola rikliga skatter
vara förvarade. Man skall en gång sökt gräva sig ned under stenen
för att hämta upp de förmenade rikedomarna, men så snart skatterna
blevo synliga, varseblevo skattegrävarna, att Blixtorps by stod i ljusan
låga. De hastade då dit, men framkomna märkte de, att eldsvådan en¬
dast varit en synvilla. De återvände till stenen, men skatterna voro
då försvunna. Ofta säges ett lyse vara synligt här. Nära detta block
har förr funnits en nu igenfylld källa. I grannskapet av densamma
skall en gäng »en lysande fisk i mörtform hava blänkt till», men då
man skulle gå närmare för att bättre se, försvann den.
Folkmängden var i Högby på 1750-talet: 430, 1790: 422, 1830: 658,
1850: 720, 1870: 713, i V. Skrukeby på 1750-talet: 300, 1790: 378, 1830:
431, 1850: 524, 1870: 538 samt i den sammanslagna socknen 1910:
1,002 och 1915: 1,022. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 463:27, skolk. kr.
120: 76, kommunalk. kr. 5,603: 92, Pet. Nilssons, Norrby, premiefond kr.
1,000:—, d:o slöjdskolefond kr. 1,000:—, Ahlqvistska donationsfonden
för beklädnad av fattiga skolbarn kr. 500. — Folkskolan vid kyrkan har
1 l:e med 60 barn. Småskolor finnas i Högby och Skrukeby med var
sin l:a. — En handlande och en handtverkare finnas.
Gårdar.
Axstad, 4 V4 m., 306 h. År 1393 giver dekanen i Uppsala Henrik Heni-
kosaon, som i Vadstena kl. insätter sitt syskonbarn, hustru Ingeborg, änka ef¬
ter Hartlef Bolk i Skänninge, med henne dit 2 1/6 attungar i Axstadha. Nils
Knutsson (båt) förbinder sig 1404, att Axstad, som han och hans hustru Inge¬
borg Svensdotter arrenderat på livstid av Vadstena kl., genast efter deras död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
