Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 11. Rinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 GÖSTEINGS HÄRAD.
kostad 1691 av »beskedlige* Måns Olofsson i Ärmestorp och dess hustru
*gudfr. Matrona H. Engebår Nilsdotter» (fig. 175). Av äldre inventarier
nämnas ett krucifix, kyrkstocken, en vacker värja med stålfäste, ett
altarförhänge och en offerkista.
Tornet är 3 m. i fyrkant med en höjd i muren av 16 och i överbyggnaden
av 9,6 m. Å den större klockan är en sköld med Bondevapnet under bokstä¬
verna M. B. (Magnus Bonde). Å den mindre, som blivit hitbytt från Vadstena,
läses å ena sidan: Så vitt din klang och ljud av luft till öron föras, Giv Gud,
att hjärtan må till helig längtan röras Att väckas i Guds hus av himlastäm-
mans ton Till bättring, bön och lov för Zions konungs tron. Ps. 84. Å andra
sidan: In incerto habetur quo primitus tempore fusa sit ses hoc Campanum;
nostra vera aetate ruptum, sumtibus templi Wadztenensis, Pastore Petro Hör¬
berg, Consule Isaco Sundvall, refecit auxitqve anno 1748 Petrus Petrseus.
Avst. till Väderstads jvst. 6 km.
Den gamla kyrkan var av obekant ålder samt blev tillbyggd på
1680-talet, då det förut befintliga stentornet nedrevs, varefter stenen
användes till nybyggnaden. Ringklockorna hängde därefter i en trä¬
stapel. Längden var 21 och bredden med tillbyggnaden 10 m. Altar¬
tavlan här uppsattes 1739.
Av fornlämningar omtalas vidsträckta stensättningar å slätten emel¬
lan Gärdslätt och Stenstorp. Sägnen förmäler att här fordomtima varit
en stad, benämd Lokestad eller Lockerstad. Stensättningar förekomma
även å flera andra ställen. — A Rinna bys ägor hava vid skilda till¬
fällen blivit hittade sporrar, värjor med flera minnen från, såsom det
säges, någon drabbning.
Folkmängden var på 1750-talet: 955, 1790: 1,083, 1850: 1,524, 1910:
1,113 och 1915: 1,070. — De uppgivna kassorna 1910 äro: kyrkok. kr.
450, kommunalk. kr. 2,072, bibelk. kr. 1.100, Ribbing-Curmanska k. kr.
1,600, Sven Anderssons donation kr. 100, K. M. Anderssons d:o kr. 2,600.
Donationshemman n/68 m. Sevedsgård. Ar 1874 omnämnes ytterligare
Boxholms donation, Boxholms spanmålsfondkassa, Bergmans donation,
Ekmanska d:o, alla för skolan, Ribbingska gravkorskassan, ljuskassan,
Bergmans donat. för underhavande samt Häggarpska fonden. — Folk¬
skolorna äro 2 med 86 barn 1915 samt 2 småskolor med var sin l:a.
— Här äro 2 handl. och 5 handtverkare.
Gårdar.
Abbatorp, 8/4 m., 58 h. Biskop Nils och prebendaten Henr. Henekini,
båda i Linköping, skänkte 1377 mot vissa villkor till Vadstena kloster alla sina
fastigheter här. Abbatorp hörde då till Väderstads s:n. År 1642 omnämnes
löjtn. Jak. Pedersson Ljungh härstädes. Ägdes en tid av sed. landshövdingen
Joh. Ehrensköld (f 1706) och hans fru Kat. Ra* k. Har länge haft 4 ägare.
— Björnarp, 1/t m., 105 h. Har sedan långliga tider hört till Mossebo sä¬
teri, dit det hörde ännu under 1800-talet. Har sedan 1880-talet och åtminstone
ännu 1909 tillh. K. G. Nilsson. — Brnsarp, 1 m., 91 h. Jakob i Brusath(orp)
nämnes 1405. Denna gård med Jordsfälle och tre gårdar i Rinna reducerades
från M. Soops arvingar. Har länge haft 2 äg. — Bråten, */4 m., 101 h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
