Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 11. Rinna - 12. Väderstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514 GÖSTRINGS HÄRAD.
133 h. Reducerades med Lussebo från riksrådinnan Brita Rosenhane, f. Rib-
bing (f 1685), liksom Göteryd och Sandkulla. Ägdes under senare delen av
1800-talet av J. Andersson samt 1910 av P. J. Andersson. — Skyalbäcken.
Vs m., 73 h. Har förr hört till Boxholm. Tillh. 1910 P. A. Karlsson. —
Slätten, Vs m., 42 h., 3 äg. — Smedstorp, V4 m., 70 h. Tillh. 1884 A. J.
Persson, 1895 och senare K. A. Gustafsson.
Stenstorp, 1 m., 142 h. Tillhörde under 1600-talet tills, med Ärmestorp
och 2 gårdar i Gärdslätt M. Soop. År 1842 avled här häradsdomaren Nils Jonsson
i Stenstorp 74 år gammal. Hans äldsta barn var då över 50 år äldre än hans
yngsta och detta senare var yngre än hans barnbarns barn. J. hade varit nämn¬
deman i 45 år, varav häradsdomare i 12. Gården har länge haft 2 äg., 1910
A. G. Svensson, Stensnäs, och N. A. Bergqvist.
Stockstorp, V4 m., 69 h. Har förr tills, med Stortorp tillhört Götvik.
Tillh. på 1880-talet och ännu 1910 J. P. Tillberg. — Stortorp, Vs m., 196 h.
Tillh. 1884 Viktor Petersson, 1895 A. J. Andersson och 1910 hans stärbhus.
Särstad, 5 m., 506 h. Stefan Stangenberg (snedbjälke med 2 sparrar) och
hans hustru skänkte år 1382 till Vadstena kloster, dit de insatte sin dotter,
bl. a. 1 attung i Sceridhzstadha. Frälsegårdarna tillh. omkr. 1700 dels Sätra i
Rök, dels Louis de Geers arvingar. År 1894 tillhörde 2 m. A. M. Petersson
År 1910 tillh. 43/4 m. 5 äg., varav K. E. Petersson, K. A. Asklöf, K. A.
Jonsson m. fl.; V4 m* är doneradt av prostinnan Hedv. Maria Curman som
änkesäte åt komministeränkor i Ekeby och Rinna. Då ingen änka finnes, delas
inkomsten av gården av komministrarna.
Torpa, 3/4 m., 108 h. Har länge tillh. bondesläkter och haft 7 äg. —
Trehörningstorp, 3/s m., 65 h., Tynnerstorp, Vs m., 54 h., Årstorp, V» m-.
57 h. och Ärmestorp, V2 m., 188 h. hava var sin äg. Aermundathorp nam¬
nes 1399.
Övriga tillhörigheter: Gärdslätts kvarn, Karlslund, Kycklingebäcken, Moen,
Rickelhags kvarn o. sågverk, Stensnäs m. fl.
12. Väderstad gränsar i n. till Appuna, i ö. till Hogstad, i s. till
Rinna, i sv. till Rök, i v. till Svanshals och Kumla samt i nv. till
Kumla och sjön Tåkern. Arealen: 4,327 h., varav 4,211 land. I den
sockendel, som utgör det urspruDgliga Väderstad, är marken huvud¬
sakligen jämn liksom Harstaddelen i norr och väster. I öster och sö¬
der är denna del mera bergig. Jordarten är lera och sandjord. Sock¬
nen bevattnas endast av de bäckar, som utmynna i Tåkern. Landsvä¬
gen emellan Linköping och Gränna genomgår socknen med väg utgående
till Skänninge. Vid kyrkan möter en korsväg från Hov till Rinna.
Mjölby—Hästholmens järnväg har här st. Väderstad.
Wcederstadh och Wccdhirstad nämnes under 1300- och 1400-talen.
Harstads s:n förekommer 1375 o. s. v. samt skrives 1409 Hardhstadha.
Namnet skrevs under 1300-talet Hrcrestad och under 1700-talet Hcerstad.
Harstad tillhörde Väderstad som annex till V5 1872, då komministratu-
ren här indrogs, enl. k. brev av 13/io 1867. Från 1892 äro de båda
socknarna sammanslagna till en och bildar ett pastorat. Ny reglering
1918. Beslutet om gemensam kyrka fattades redan 1818, men kyrko-
byggnaden påbörjades först 1827 och var icke fullbordad förr än 1837.
Vid invigning 1840 fick hon namnet Oskar Fredrik efter dåvarande
Östgöt-ahertigen. Kyrkans läge är inom Harstads sockendel. Längden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
