Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Göstrings härad - 13. Åsbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÅSBO SOCKEN. 519
lass, för att de, som ljus tända och klockor ringa, må ringa för givarens faders
själ. Detta extrakt slutar med en anteckning, att detsamma legat till grund för
en hovrättsdom, som tillägnat nämnda utjord till Åsbo kyrka. — Enligt en i
Linköpings domkapitel år 1638 inlämnad handling skall Osbohults kyrka år 1262
fått två torp, Trullekulla och Staffanstorp av Ravalder Tykesson (den ovan¬
nämnde Nils’ fader). Han hade för denna gåva föreskrivit, att årliga själamäs-
sor skulle förrättas å hans dödsdag och, då dessa själamässor efter reformationen
inställdes, yrkade d. v. ägarinnan till patronatgodset, en fru Estrid Nilsdotter,
ar 1592 att återfå den till prästgården donerade jorden, vilket anspråk helt sum¬
mariskt avvisades medelst ett brev från k. Johan HI till hauptmannen i Vad¬
stena län »att han skulle hålla fru Estrid i styr, så att hon ej prästerskapet
något av dess urgamla rättigheter måtte avhända».
176. Från det inre av Åsbo kyrka.
Socknen bildar ett patronelit pastorat. Patronaträttigheten tillkom¬
mer enl. Göta hovrätts dom av d. 1 apr. 1734 ägaren av Stråisnäs sä¬
teri och sträcker sig till kallandet av såväl pastor som komminister.
Redan mot slutet av 1600-talet sökte ägaren av nämnda säteri patro-
naträtten, ehuru den då icke beviljades. Enligt sägen skola dock sock¬
nens präster redan före 1734 blivit av gammal hävd tillsatta av ägarna
till Stråisnäs. Ny reglering 1919. Enl. k. br. av 8/u 1907 är kommi-
nistraturen, föreslagen till indragning, vakanssatt. — Kyrkans murar
vittna om hög ålder, ehuru hennes inre är moderniseradt. Ar 1728 blevo
8 av hennes 9 fönsteröppningar utvidgade. Ursprungligen hade kyrkan en
inre längd av 19 och en bredd av 8 m., men år 1749 blev hon tillbyggd
åt norra sidan med en längd av 10,7 och en bredd av 7 m. Stenvalven
nedbrötos och ersattes med högre trävalv. Den gamla sakristian er¬
sattes av en större. År 1847—49 undergick kyrkan ånyo en större re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
