Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hammarkinds härad - 1. S:t Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARKINDS HÄRAD.
528
förtiga, att doktor Johan Brask haft omak mig att viga. Upptäckt d. 11 sep¬
tember A:o 1723 av Past. L. Denna inskrift är numera utplånad.
I korets södra valv finnes denna inskrift: M. Fem Hundra Tjugu ett
invigdes Jag Sanct Annee. I Palmskölds samlingar nämnes likväl efter
k. Gustaf I:s registratur, att detta skulle skett 1526. År 1537 gav
Gustav I församlingen tillstånd att vid sin kyrka få låta kristna, viga
och begrava. Altaret med nisch för vin var muradt av tegel. Ovanför
altaret var ett fönster och i valvet däröver framställdes i freskomålning
yttersta domen, synlig ännu 1912. Härifrån omtalas även en liten tavla
främst. Sten Sture d. y. och Kristina Gylienstjerna, knäböjande för
jungfru Maria, över den förras bild läses: O mater Dei Memento mei,
samt över den senares: Me tibi virgo pia commendo sancta Maria. Un¬
der bilderna: Testamentum Domini Stenonis Svantesson Sture, Guberna-
toris Regni Svecice et ejus Consortis Domina Christina Gyldenstjema,
Anno Domini C. MDCXVI. Orate pro Eis. Ariosicc Tabula Altaris 1516.
Denna tavla förflyttades »långt före 1830» till Torönsborg samt seder¬
mera även därifrån, men har för icke länge sedan återfunnits å Björk¬
sund i Södermanland samt blivit till kyrkan återlämnad. I nuv. kyrka
finnes en kopia av en 1634 gjord ritning av detta kapell, som visar det¬
samma vara byggdt i en högre och en lägre byggnad med en tornspira
å, taket till den förra, varjämte åtminstone å ena sidan fanns en ut-
byggnad. Kyrkogården omgavs av ringmur, i vilken ingick två mindre
byggnader. I ringmuren ha förr funnits järnringar, vid vilka kyrkobe¬
sökarna fästade sina båtar,vilket antyder, att kapellviken förr gått hit upp.
Av fornlämningar nämnas tre regelbundna stenläggningar på ett
berg vid kapellviken samt ett litet stenröse på ett berg å Vrångö ägor.
På Skaftö klint finnes en lodrät bergvägg, på vars spets fordom funnits
en vårdfyr. Qm Skaftö klint går för övrigt bland skärmännen den
sägen, att i en här befintlig grotta fordomdags tre sjörövare haft sitt
tillhåll. Vid ett på dem företaget överfall hade emellertid den ene av
dem med ett bolster kastat sig i sjön samt sålunda undkommit. En
annan skulle i en stor kittel (!) rott sig över sjön till Ängelholmslandet,
under det den tredje omöjligt kunnat rädda sig. — Under den svåra
pesten år 1710—11 skall socknen ha förlorat icke mindre än 448 per¬
soner. Särskilda begravningsplatser begagnades då såväl på Nedra
Gränsö som ock på Torönsborgs ägor.
Folkmängden var på 1750-talet: 1,600, 1790: 1,604, 1830: 1,721,1850:
2,109, 1910: 1,949 och 1915: 1,890. — Kassor 1910: kyrkk. kr. 3Ö7,
skolk. kr. 1,020:59, fattigk. kr. 419:88, magasinsk. kr. 3,940: 26, kom-
munalk. kr. 1,496:33, byggn.-k. kr. 1,434:91, husb. föreningens k. kr.
3,913:16, hosp.-k. kr. 1,789:33, Mörnerska gravkork. kr. 3,336, bokk. kr.
3,049: 80, två donationsf. kr. 1,405 och 1,100. — Folkskolor vid kyrkan,
Ängelholm och Yxnö-Ämtevik med var sin lär. och tills. 150 barn år 1915
samt 4 småskolor med tills. 90 barn. — Näringar äro förutom åkerbruk,
fiske, förnämligast å torsk och strömming, samt sjöfågelsjakt, ävensom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
