Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hammarkinds härad - 4. Gryt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
544 HAMMARKINDS HÄRAD.
Hon invigdes 9 sept. 1804, undergick senast reparation på 1860-talet
och 1909 (fig. 191). Längden är, vapenhuset oberäknadt, 37 och bredden
14 m., med utrymme för 1,000 personer. Har 2 värmeugnar. Ar försedd
med tornur. Altartavlan, som föreställer Kristi himmelsfärd, är målad
år 1802 av Per Hörberg samt förärad av sjökapt. And. Swartz med
flera församlingsbor. Orgelverket om 16 V* st. är förfärdigadt av P. Z.
Strand. Två ljuskronor av glas finnas. Ringklockorna hänga i tornet.
Den 8 sept. 1826 slog åskan ned i samt antände kyrktornet, varefter
strålen följde kyrkvalvet, där den splittrade altarprydnaderna och genom¬
bröt muren vid altaret utan att likväl göra någon större skada. — Den
gamla kyrkan, av okänd ålder, var antagligen under katolska tiden hel¬
gad S:t Olov. Åtminstone under senaste tiden saknades altartavla, men
var i stället över altaret
ett fönster. Något torn
fanns icke. Klockorna
hängde i trästapel. Flera
personer voro begravna i
denna kyrka, såsom riksr.
Jöran Erikssons (Gyllen-
stjerna) fru, fru Kristin
(Grip), som dog 1538, och
vars lik sedermera blev
flyttadt till Söderköpings
stadskyrka. I samma
grav vilade även fru
Anna, herr Erik Jörans-
sons, som avsomnade
191. Gryts kyrka. 1555. Även voro här be¬
gravna Bengt Larsson
■(Dufva), som dog 1621, Joh. Johansson Dufva (f 1698), kaptenen Reinh.
Fromh. Rehbinder med maka, döda i midten av 1700-talet, samt fru Hedv.
Charl. Tigerhjelm. I den efter kyrkans rivning kvarstående sakristian
begravdes år 1829 Joh. Fr. Rehbinder. På kyrkogårdsskär under Bokö
och Älö kyrkogårdsskär ha fordom varit kyrkogårdar.
Av fornminnen nämnas spår efter en befästning å Strömmens ägor
samt av en bautasten å Yångstens ägor. Y. om Vångsten omnämnes
ett och annat stenröse, liksom på Dala, Lillgårdens och Hosums ägor.
Vid »Bygget» finnes bl. a. en treudd o. s. v. På Kallsö omtalas ett
större stenröse. Dessutom finnas å Strömmens ägor på ett högt berg
nära Saltsjöviken tolv s. k. jättegrytor. Dylika finnas även å Bokö
holmar och på Åbäcksnäs ägor. På Högveds ägor är en grotta, som
enligt sägen fordom varit en rövaregömma. — Över gamla västra kyrko¬
gårdsporten var fordom inrättad en predikoplats med trappor, bönpall
och pulpet, varifrån prästerna under katolska tiden brukade bestänka
folket med vigvatten. Även efter reformationens införande användes
fe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
