Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 1. Kaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAOA SOCKEN. 587
kan. I vapenhuset förvaras en biskopsbild med nytillsatt huvud (fig.
210). Av 4 ljuskronor är en av glas och 3 av mässing. En av de se¬
nare är skänkt 1638 av Pawel Ericksson. Dopfunten är från 1908 och
av röd kalksten. Den äldre av trä finnes å läktaren. Vapenhusdörren
är järnbeslagen.
Ringklockorna hänga i tornet. Storklockan omgöts 1635. Lillkloc-
kan har varit uppsänd till Stockholm för att omgjutas, vilket förhind¬
rades pä grund av dess höga ålder. Den anses vara från 1100-talet
och förvaras nu bland kyrkans minnen från äldre tid. A nya klockan,
gjuten 1911 av Joh. A. Beckman & C:o, Stockholm, läses, förutom namn
ä konung, biskop, komminister och kyrkovärdar: Allt vad anda har love
Herran. Halleluja. Dav. ps. 150: 6. — Avst. till Bränninge jvst. är 1 km.
Av fornlämningar omtalas 3 runstenar. En av dessa förvaras i Lin¬
köpings konsistoriebyggnad (se Östgld, I, s. 98) och har inskriften: Sink
lät l(ägga denna häll) efter sin maka Fridelf. Gud hjälpe hennes själ.
Vid iståndsättande av socknens kyrka 1907 hittades en runsten i va¬
penhusets ö. vägg med inskrift: Tove reste denna sten efter sin fader
Lid-Bave (se Östgld, I, s. 86). En runsten, kallad Rackestenen, vid Gill-
berga har inskriften: Röd reste denna sten efter sin broder Toke, som
blev dräpt i England, en mycket god kämpe. Av ättehögar är den
förnämsta vid Sätuna med en omkrets av 136 sstegp. Den är numera
omgiven av en stenmur. Då folk grävde där, sades det, föll det igen
om nätterna. Vid Alguvid finnes även en hög, som numera är illa åt¬
gången. Stensättningar finnas såväl å Lera som Olstorps ägor. Flera
bautastenar hava funnits å Gillberga ägor. En av dessa borttogs 1855
och lades i grunden till ladugården vid Gillberga. »Rackegatan» har
ännu några få lämningar av stensättningar. Den har ursprungligen
utan tvivel varit betydligt bredare än nu är fallet.
Folkmängden var på 1750-talet: 540, 1790: 600, 1810: 602, 1850:
680, 1910: 592 och 1915: 655. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 14,967:40,
fattigk. kr. 4,418:35, Johanna Helena Larssons donationsf. kr. 2,000.
— Folkskolan hade 63 barn 191,5, vartill kommer 1 småskola med 30
barn. — Handl.: 1. Handtverkare: 8.
Gårdar.
Alguvid, 5 3/8 m., 180 h. År 1272 skänkte kon. Valdemar Algudawi med
kvarnar m. m. till det av nämnde konung nyinrättade kanonikatet i Linköping,
och 1279 gav Birger Filipsson sitt samtycke till förenande av Husaby på Vik¬
bolandet och Alguvid med detta kanonikat. Lagman Knut Jonsson (Blå) och
hans hustru Katarina Bängtsdotter gåvo 1345 till stiftande av en prebenda vid
Linköpings domkyrka 6 attungar i Algothawi och nära 5 att. i Scetuna m. m.
att lämnas vid enderas frånfälle. År 1413 satt Bängt i Algohawi i nämnden
vid räfstetinget i Linköping. Tillh. delvis under 1600- och 1700-talen släkten
Lallie, delvis släkten Gyllenstjerna. Har senare haft flera äg., 1910 2, därav
Gerstorps egendom. — Bränninge, 9 7/s m., 327 h. Brennyngge omnämnes
1328. År 1381 skänkte riddaren Peter Porse och hans hustru Ingrid Sigges-
dotter (kluven sköld med lilja i ena och två snedbjelkar i andra fältet) till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
