Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 2. Kärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594 IIANEKINDS HÄRAD.
Glyttinge, 3 m., 190 h. År 1303 omtalas Johannes av Glyttinge. Kristina
Dansdotter testamenterade år 1389 bl. a. allt det, hon hade rätt att bortgiva
av sin gård i Glytinge, till Ledhabergs kyrka. År 1686 tillh. delar av Glyt¬
tinge fru Anna Kyle, fru Kotulinskys arv. och ärkebiskopen 01. Svebilius
(f 1700), 1700 den sistn:s son assessoren Sam. Adlerberg, Karl Hadorph och
Stjema, 1726 v. Roland och Hadorph, under 1800-talet J. H. Sinclair, S. V.
Åbom och A. H. Lundgren m. fl., tills. 6 äg. Från Glyttinge österg. utgår till
Linköpings allm. läroverk abiturientstipendium, stiftadt av handl. i Linköping
Pet. Elgerus (f 1788).
Gärstad, 4 m., 195 h. Jönes Olofson, som 1393 insatte sin systerdotter
Katarina Eriksdotier i Skänninge nunnekloster, giver med henne dit 20 spanns
avgäld med hus och jord i sin fädernegård norrut i Jcerestadh i Kiema 8. av
Valkebo h:d och femtedelen - av byggnadstomten i andra hälften av byn. År
1414 fälldes i Skänninge räfstetingsdom, varigenom Thicerastadh i Kcema, som
Kils Arvidsson avträdt till Vreta kloster i utbyte mot nyttjanderätten till en
kvarn med ström i Duvedal, återdömes till hans aningar, enär strömmen var
konungs treding. Under 1600-talet tillh. Gärstad delvis Er. Lofelt o. Lager-
felt. 1 m. har varit pipareboställe, sedan länge indraget till staten; 1 1/a m.
tillh. mot slutet av 1800-talet regementsstockmakaren N. M. Lindmark; 1 3 i
m. 4 äg. Tre m. ägas nu av 6 äg.
Gärstadtorp, xji m., 19 h. Har tillhört Lagerlunda men från 1913 fröken
Augusta Lagerfelt.
Lagerlunda 1, Kapplet 14, Kärr V*, Ledingelunda 3 7*> Gibbarp l /2 m..
tills. 630 h. Simon (i sigillet halv tillbakaseende ulv med omskr. S. Olavi in
Lelunda) i Lathingaelunda nämnes 1343. Åke i Kapperstad skänkte 1369 till
Vreta kloster för en begravningsplats därst. åt dottern Kristina 1/s att. jord med
en halv tolvtedel (»tolfta lut») i Lädhingalunda, vilken jord han tillbytt sig av
sin hustru Alfrida. Sedermera sägas andra delar blivit skänkta till samma
kloster av Lars Siggesson och Bengt Haraldsson. Den sistnämnde sålde likväl
samma ägodel till annan person, vadan tvist uppstod, om vem som var rätt
ägare, vilken tvist avgjordes år 1479. År 1515 skrevs gårdens namn Ladinga-
lunda. Reducerades sedermera utan tvivel vid Västerås recess 1527. Tillh.
vidare, såsom det säges, Harald Tyrilsson Sluk men uppgives även år 1599
blivit donerad till Harald Sluks son Tyrs Haraldsson (Stålhandske). Enligt
en annan uppgift skulle Tyrs Haraldsson år 1588 erhållit frälsefrihet å Le¬
dingelunda av k. Johan III, vilka privilegier för alltid skulle blivit stadfästado
av k. Sigismund år 1594. Tyrs Haraldssons son Peder Stålhandske, som vi¬
dare innehade egendomen, gav densamma i morgongåva till sin fru Karin Ro-
senbjelke, som återskänkte hälften av säteriet eller Ledingelunda Västergård
samt bortbytte den andra hälften på 1640-talet till sin frände v. presidenten
Isr. Israelsson (Fortelius), adl. Lagerfelt, vilken stadfästades i besittningsrätten
av drottn. Kristina år 1650. Sedan denna tid har egendomen utan att vara
fideikommiss i omkring 275 år tillhört samma familj. Efter presid. Lagerfelts
död här 1684 tillh. godset hans änka Kristina Maria Hård av Torestorp (f här
1701), i vilkas ägotid egendomen fick sitt nuvarande namn. Tillh. vidare deras
barn, av vilka kaptenen Nils Lagerfelt bortbytte Lagerlunda emot Viggebyholin
till sin yngre broder, ryttmäst. Karl Gust. L. (y 1705). Ägdes sedermera av
dennes son, presid. och landshövdingen Gust. Ad. L., efter vars död 1769 egen¬
domen tillföll sonsonen, överstelöjtn. Isr. L., vilken här nybyggde alla hus så¬
väl man- som ladugårdsbyggnader till ett antal av över 20. År 1821 var »stor¬
läger» å den närbelägna exercisplatsen Malmen. Kronprins Oskar, sedermera k.
Oskar I, hade då sitt högkvarter här. Samtidigt härmed avled Isr. L. Egen¬
domen ärvdes då av sonen, dåv. protokollssekreteraren, sed. tjänstg. hovmarsk.
Isr. Karl Adam L. (y 1869). Ägdes vidare av dennes son kaptenen, kab. kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
