Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 4. S:t Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SIT LARS SOCKEN. 609
sakristia av 8, åt ö. ett kor av 8,9 och åt s. en »nykyrka> av 8,9 m. i
kvadrat. Av dessa tillbyggnader försågs koret med 2 och de övriga
med 3 fönster. Valvet i denna del av kyrkan var av trä, försedt med
målningar ur bibeln samt versar. Denna ombyggnad försiggick på den
korta tiden av tre månader samt kostade förutom dagsverken 5,673 daler
17 öre k:mt. Såväl till det yttre som inre ansågs kyrkan prydlig.
Altartavlan härstädes köptes 1722 och framställde nattvardens instiftelse
och Frälsar. n på korset. Orgelverket hade 6 st. samt var förf. år 1700.
Predikstolen var från år 1606 samt hade förut varit uppsatt i domkyr-
224. Från det inre av S:t I.ara’ kyrka efter 1906.
kan, men år 1745 köpt därifrån. Dessa inventarier voro dock försålda
redan år 1802. Kyrkan omgives sedan 1827 av planteringar. Platsen
har sedan långt tillbaka icke blivit använd som begravningsplats, ur¬
sprungligen av det skäl att den vattensjuka marken varit hinder därför.
Församlingen har ock sedan långt tillbaka haft sitt griftställe tillsam¬
mans med stadsförsamlingen, och skall socknen härför till domkyrkan
skänkt en år 1624 gjuten ringklocka, som sedermera burit namnet S:t
Larsklockan. Att kyrkogården i äldre tider varit använd som gravplats
framgar emellertid därav, att vid grävningarna i och för kyrkans till¬
ökande år 1736 hittades en mängd människoben här. Kyrkogården var
förr omgiven av en år 1751 uppsatt stenmur.
Tornet, som under århundradenas lopp genomgått en del förändrin¬
gar, är till sina fyra nedre våningar av medeltida ursprung samt upp-
fördt av kalksten. Detta kyrktorn är i många avseenden jämförligt
med Askeby och Bankekinds kyrktorn (se s. 100 o. 108 samt Meddel.
från ö. fornminnesförening 1907, s. 12).
Av fornlämningar märkes en runsten vid Nykvarn, vars inskrift
39—152493. Ridderstad, Östergötland. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
