Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 4. S:t Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S:T LARS SOCKEN. 617
som det var vid ankomsten, begiva sig till Linköping, dit hans fård gällde. Vid
inträdet i stugan säges konungen genast blivit igenkänd av ägaren, som några
år förut såsom riksdagsman besökt Stockholm. Konungen och bonden voro snart
inne i ett samtal om ortens förhållanden i allmänhet och särskildt om den svåra
missväxten, och konungen lärde snart känna, hur det stod till i ett och annat,
bland annat huru förvaltaren vid kronomagasinet i Linköping brukade se sig
ganska drygt tillgodo vid försäljningen av kronosäden, i stället för att, såsom
föreskrivet var, hjälpa den nödställda befolkningen och försälja den till underpris.
— Jaså, sade konungen, då han fick höra detta, är det så, skola vi nog
närmare se till, huru det förhåller sig härmed.
Och utan att vidare orda härom, gick han därefter till vila. Under natten
syntes konungen likväl funderat vidare på saken, ty tidigt följande morgon be¬
gärde han få låna sin värds arbetskläder, vilka han även till värdfolkets stora
förvåning iklädde sig.
— Vi vilja själva lära känna, sade han, hur våra tjänare sköta sina sysslor.
Och snart var kälkskrindan med sina oxar på befallning i ordning, och ko¬
nungen, trogen sitt en gång fattade beslut att själv på nära håll lära känna sitt
folk, fattade tömmarna och lät det bära av till Linköping. Sedan konungen vid
kronomagasinet fått vänta ganska länge, infann sig ändtligen förvaltaren, då ko¬
nungen köpte ett för dessa tider betydligt parti säd, vifket han även själv ned¬
bar från magasinet och körde ut till Kallerstad. Säden lämnade han vid hem¬
komsten till värdfolket såsom ersättning för vänligt natthärbärge, och sitt mål
att lära känna förvaltaren vann han även, enär han, såsom det berättas, av
denne blev icke b ott på det ovänligaste sätt bemött, utan därjämte fick betala sin
säd i dubbel måtto. Följande dag stod emellertid förvaltaren till ansvar inför
konungen, som nu tagit in på slottet i Linköping. Att denne icke blev gam¬
mal på sin\förvaltareplats behöver icke omnämnas. Huruvida konungen denna
gång lät sin »käpp dansa polska på ryggen», förmäler likväl icke sägen. Å
ägorna synas ännu spår efter en landsväg, av folket kallad kung Karls väg, vil¬
ken fört till den vid Nykvarn förr belägna gamla Stångebro. — Egendomen är
bebyggd med tvenne bredvid varandra belägna manbyggnader.
KÖpelorp, 1 m., 75 h. Kiepoporp nämnes 1337. Har länge varit hospitals-
hemman. Tillh. staten.
Mörtlösa, 5 V4 m., 169 h. Myrtu70sa nämnes 1328 (se Kallerstad). År 1342
sålde Sixten Gimnarsson 1 V3 a. i Mertafosa till Lmköpings domkyrka. Harald
Aernilsson sålde 1360 1/a a. i Sixtens gamla hemman i Mörtlösa löt till Staffan
Nilsson, vilket köp kon. Albrekt bekräftade 1368. Jon i Mettalesa satt 1405 i
nämnden. År 1417 intygade biskop Knut, a t Gudmund Gregersson i Lera
igenlpst jord här, som hans hustru Ingeborg Karlsdotier givit till Skrukeby
kyrka. En del har senare varit prebendehemman. Andra delar ha varit delade
på flera händer. Hade 1884 nio och 1895 tolv samt 1910 sex äg. Den största
deläg. är fd. rik^dagsm., direktören Oskar Larsson. Stadsfullm. Verner Karlsson
försålde sin andel (lVi» m.) 1917 till P. A. Svensson, Björsäter.
Rosenkftlla, 1 7* med L:a Bråstorp V4, Kr&ks&ter V*, Kaelstorp 74 m.,
tills. 300 h. Domprosten Björn testamenterade 1319 sin g°rd i Rosinkicsldo
till Linköpings domkyrka Egendomen säges från 1590-talet tillh. 01. Petri
Upsaliensis och hans son Isr. Olai, vilka båda voro domprostar i Linköping.
Blev emel.an 1614 och 1617 satt i mantal under namnet Torpestad och T^orp.
Ar 1646 donerades gården under sitt nuv. namn av drottn. Kristina tiJ Isr.
Olais son, dåv. häradshövd., sed. vicepresid. Isr. Lagerfelt, vilken 1671 innehade
d^n med säterifrihet och 1683 som säteriallodialfrälse. Reducerades men utbyttes.
Skattlades 1761. Egendomen gick därefter i arv inom denna släkt, som tilläde
säteriet flera gårdar, till år 1782, då den såldes av överstelöjtn. Isr. Lagerfelt till
överstelöjtn. Mattias Strålenhjelm men återbördades av L:s faster Brita Magd.Leijon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
