Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Hanekinds härad - 6. Slaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAKA SOCKEN. 629
Kyrkans ringklockor hänga i tornet. Å den större, gjuten 1707, läses: Kom
hit min Kristen, kom! att medan jag så sjunger, Kom upp till Herrans hus
så gammal man som unger Kom hör Guds ord, som är din sanna själaspis,
Som gör dig evigt säll och rätteliga vis. Sacra, sepulturas, motus, incendia,
leges Sponte, cum jubeor, christianorum, loquor. Å den mindre klockan,
gjuten 1669, läses: En ego campana, nunquam, denuncio vana, Dum trahor,
audito voco vos ad gaudia pacis.
I tornet förvaras träbilder av en apostel, S:t Anna och madonnan.
Därjämte nämnes en järnbeslagen dörr. Av de tre korkåporna är en
från 1781. Avst. till Linköping 7 km.
Åtta runstenar äro kända härifrån, varav 5 å kyrkogården: 1) nu
försvunnen, förut vid södra kyrkoporten 1. i s. ringmuren, med innehåll,
som blivit läst: ... ver åvägabragte denna sten, 2) innehåller, att Gun¬
nar och Hemming reste stenen efter sin fader Bersen (Bergsven) och sin
broder Ottar, 3) nu förkommen, med innehåll: att Sigdan reste denna
sten efter sin fader Oväte, en god bonde, 4) nu förkommen: Grimulf
reste stenen efter sin fader Torbjörn, 5) Asmund och hans bröder reste
denna sten efter sin fader Sarte, 6) förr vid »Boosgårds, sedermera till
en fjärdedel vid Lambohov och slutligen ett stycke med 9 runor vid
Östergötlands museum. Inskriften skall efter gammal läsning i översätt¬
ning varit: Anund reste stenen efter sin broder Hardine, en god kämpe,
7) nu försvunnen, förut vid Lambohov, med tydning: Tore reste stenen
efter sin son Torne. För övrigt finnes en ovanlig mängd fasta forn¬
minnen. Midt emot den förut (sid. 584) omtalade domareringen å Ås-
dymlingen finnas å det förr s. k. Snusgärdet många gravkullar samt
ett par stensättningar. Här har även stått ett stort antal bautastenar,
som dock till största delen för länge sedan äro borta. Större delen är
i senare tid plöjd till åker. Av de på l*70-talet befintliga omkr.
60 kullarna återstå nu endast omkr. 20. A prästgårdens ägor finnes
ännu en ensamliggande kulle kvar. S. om torpet Fyrkanten är en källa,
»Fyrkantskällan», som säges varit offerkälla, ovanför vilken förr funnits
en rund stensättning. Få åsen ö. härom omnämnas stensättningar ända
till Mote torp å Boarps ägor. Vid f. d. grenadjärtorpet invid Kåparp
och nära därintill finnas flera vackra runda stensättningar. Bland dessa
märkes en ännu orubbad rund stensättning av omkr. 11 meters omkrets
med en rand av klumpstenar med fyllning av klappersten. Stensätt¬
ningar omnämnas även vid St. Gålstad, Naterstad, Hag, Tollstorp och
Normstorp. Å Kvarnbackens topp finnes en ännu väl bibehållen rundel
av klumpsten, som en tid varit använd till stöd för en väderkvarn.
Bredvid märkes en i toppen vass sten, som säges varit en bönehäll. So.
härom finnas ännu kvar griftkullar och en och annan rest sten. Högar och
stensättningar finnas även vid Berga f. d. grenadjärtorp och Berga frälse-
gård, Röby, Asmestad, Halshöga och i Tinnerängen (se vidare Österg:ds
fornm.-fören:gs Tidskrift I, där en del teckningar finnas av här nämnda
fornminnen, utförda av K. F. Nordensköld på 1870-talet). Nära kyrkan
anträffades vid grustäkt å Åsdymlingen i början av 1800-talet en stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
