Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINDS HÄRAD. 645
prosteri samt Västanstångs och Kinds prosteri ingått en brandstodsför-
ening, förbindande sig, att var och en giva ett öre till den, som lidit
brandskada. År 1345 bestämde kon. Magnus i en allmän stadga, att
Kind, Ydre m. fl. härad årligen skulle hålla vapensyn i Linköping.
Den 9 okt. 1366 utfärdade kon. Albrekt ett vid Kisa kyrka dat. brev.
I slutet av 1300-talet hörde Kind tills, med Tjust och Ydre härader
under det vid Västervik belägna slottet Stege- eller Stäkeholm. Om
Stäkeholms tidigare öden är efter samtida handlingar bekant, att 1370
kallas Henr. Parow riddare av Stäkeholm, men kort därefter synes slot¬
tet övergått till andra, enär ett par veckor senare s. å. förbinda sig
Johan o. Vicke TImmerejse att till hertigarna av Mecklenburg återställa
Stäkeholms län — som då, och åtminstone ännu 1373, endast bestod av
slottet, staden Västervik och Tjuät — emot pantsummans betalning.
Ännu senare s. å. utfärdade de sistnämnda förpantningsbrev å länet till
Henneke Butzow. Vidare befinnas Henr. och Henneke Molteke för¬
binda sig, att till hertig Albrekt eller hans söner mot pantsumman åter¬
ställa slott och län. År 1385 fick drotset Bo Jonsson (Grip) nämnda
slott med underlydande härad i pant av k. Albrekt för till kronan för¬
sträckta penningar. År 1399 tillförsäkras Stäkeholm med Kind och
Ydre m. m. drotsets son, riksr. och riddaren Knut Bosson för ena hälf¬
ten och för den andra riddaren Bengt Nilsson på livstid, till dess pan¬
ten inlöstes, men att, sedan Knut avlidit, hans arvingar skulle hava två
tredjedelar och Bengt 1. hans arvingar en tredjedel, även i händelse
panten inlöstes. Vid en pantsättning år 1401 av Knut Bosson till rid¬
daren Bengt Nilsson av Ydre härad pantsattes icke Kind och Tjust.
Denne Bengt, som i sitt sigill hade ett lejonansikte i sköld under hjälm,
avträdde år 1419 all sin panträtt och sin tredjedel i pantsumman 20,000
lödiga mark eller mer, om så kan komma på hans del, till Stäkeholms
slott med Tjust, Kind och Ydre. Utan tvivel fortforo dessa härader att
lyda till nämnda slott. Med visshet vet man, att så var förhållandet
1485 och därefter, då det innehades av riksrådet Erik Eriksson (Gyllen-
stjerna). Sedan plägade emellertid slottet med tillhörande, vartill nu
lagts N. Vedbo, Vista och Tveta h., emellanåt vara bortförlänadt och
emellanåt innehavas av konungen själv. Kind och Ydre skildes från
Stäkeholms slott men dithörde ännu i slutet av 1400-talet, då det inne¬
hades av ridd. Nils Klaesson till Vik samt från 1506 av ridd. Peder
Turesson (Bielke).
I äldre tider hörde såväl Kinds som det närbelägna Ydre härad till
Småland. Enligt Palmskiölds samlingar över Östergötland skulle de¬
samma i kronans räkenskaper blivit räknade till sistnämnda provins
från år 1564 till 1601 men enligt Broocman blevo såväl Kind som Ydre
först år 1646 på invånarnas trägna anhållan skilda från Småland och
lagda till Östergötland. Förhållandet är emellertid, att när k. Gustav
skiftade riket emellan sina söner, erhöll hertig Magnus genom testamente
av d. 1 juli 1560 Östergötland, Dal med åtskilliga härad i Västergöt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
