Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 1. Horn - 2. Hycklinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•656 KINDS HÄRAD.
Fridsberg, Fridsborg, Haga bryggeri, Hagby, Horns färgeri, Katrineberg, Lane-
fors kvarn, d:o vattenfall, Mjöla mejeri, Orremåla oljeslageri m. m., Rosenberg,
Rumpemåla kvarn, Solhaga, Skålefalls utj., Stampens vattenfall, Åbro färgeri,
d:o garveri, Tyrisfors utj., Åbyboda, Åby kvarn, d:o smedja, d:o tegelbruk, d:o
arbetarebostad, östorp m. fl.
2. Hycklinge. Gränserna äro i n. Oppeby, i ö. Kalmar län samt
i övrigt Horn. Arealen: 12,656 h., varav 11,375 land. Socknen upp¬
tages till stor del av åsar och bergskullar, skilda av trånga dalgångar
och mindre slätter. Rådande jordart är svartmylla, men det finnes även
sand och lerjord. Av sjöar äro de största Spillern, Hallången och Äm-
ten. Asunden hör hit med en av sina sydligaste vikar till 0,3 mils
bredd och omkring samma längd från so. till nv. Anen skjuter från
Småland in vid sö. gränsen. Från Horns socken kommer en väg, vil¬
ken går förbi kyrkan, varefter den delar sig i två grenar, den ena i no.
riktning till Oppeby och den andra i ö. riktning till Odensvi.
Socknen berättas förr hava hetat Huckelstad. Hyklinge, Hycklinge
•och Höklinge förekommer under 1300-talet, ehuru sparsamt. Det har
blivit sagdt, att Hycklinge förr haft egen kyrkoherde. I hitintills of¬
fentliggjorda handlingar från medeltiden återfinnes emellertid icke någon
präst eller kyrkoherde här. Måhända Horn och Hycklinge till en bör¬
jan haft var sin kyrka men gemensam präst. Ny reglering 1920. För¬
samlingen har 1916 uttalat sig för att få egen kyrkoherde. Kyrkan
uppbyggdes år 1778. Redan år 1764 ansågs den gamla kyrkan så trång,
att beslut fattades om densammas utvidgande och förbättrande. Detta
gick dock aldrig i verkställighet förr än år 1778, då kyrkan ny-
byggdes. Sedan densamma blivit färdig, beskrives hon sålunda: »Mu¬
rarna 20 fot höga, längden 80, br. 41,5, höjden emellan golv och valv
30 fot. I s. äro 4 fönster, i n. 3 och i ö. 2. Deras höjd är 10 och
bredd 5 fot. I v. äro 4 smärre fönster, 2 över och 2 under läktaren
bredvid tornmuren. På n. sidan och i v. ändan äro gamla kyrkans
murar bibehållna. Sakristian är i n. nybyggd. Dess storlek i n. och
s. 20 samt i ö. och v. 18 fot.» Tornet uppfördes år 1783. Kyrkan var dock
icke bättre uppförd, än att muren å södra sidan några år efter byggnads¬
året lutade utåt, varigenom en större spricka uppkommit i densamma. Den
för kyrkobyggnaden uppgjorda ritningen hade näml. icke blivit följd,
och grunden var så illa lagd, att man t. o. m. under arbetets fortgång
måst företaga reparationer å det redan färdiga. Kyrkan blev därför
år 1792 ombyggd. Ar 1835 undergick hon en grundlig reparation
ävensom år 1887. En sten över stora dörren har följande inskrift:
Kyrkan byggdes ny 1778, tornet av grund uppmuradt 1783. Gudi allena
äran (fig. 250). Kyrkans längd är 29 och br. 11 m. med 700 sitt¬
platser. Har varmugn. Altartavlan, som framställer Kristi korsfäs¬
telse med knektarna kastande lott om manteln, $r målad år 1794 av
Per Hörberg. Den har dock under tidernas lopp blivit illa åtgången
och behövde iståndsättas. Ansiktet å en av bilderna framställer Hör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
