Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 4. Kisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KISA SOCKEN. 665
åt sv. till Tirserums s:n, en ät nv. till Ulrika och en åt ö. och no. till
V. Eneby. Sydligareutgår en väg åt ö. till V. Eneby och Horn. Av dessa
vägar hava flera under senare tider blivit omlagda och förbättrade.
Jvst. vid Kölefors, Kisa och Korpklev.
Kysa nämnes 1287 med anledning av den andel, dompr. i Linköping
Wimund ägde av fisket i Fölingen. Ar 1300 utfärdade biskopen i Lin¬
köping brev om biskopstiondens anslående från församlingarna Kysa
m. fl. till två kanonikat i Linköping. Ar 1320 testamenterade Ingeborg
Gamalsdotter silver och penningar till Kysa kyrka, där hon valde sin
grav, ävensom ett gods av sex marks värde i Kvarntorp till prästbordet
jämte pgr till Kisa dåv. kyrkoherde Tyrgillus. Ar 1369 testamenterade
Håkan Jönsson och hans hustru Märta åtskilliga gårdar i Kisa till
Vreta kloster, där de insatte två sina döttrar och valde sin grav. Efter
deras död uppstod emellertid tvist, som avgjordes år 1417. År 1401
utfärdades ett brev av Knut Bosson, son av Bo Jonsson (Grip), vid
Kiisa kyrka. Nämnes vidare år 1408 med namnet Kijsa men kallas
1417 Kysa. Sistnämnda år stadfästade Hans Lybekka och hans hustru
i viss måtto ovan omnämnda testamente av 1369 mot det att abbedissan
i Vreta med Linköpingsbiskopens råd till Lybekka avstod tre gårdar i
Kysa ävensom egendom i Kättilstad, Tjärstad och Vårdnäs socknar.
Såväl Lybekkas som abbedissans brev äro från år 1417. I kyrkoh.
P. Kihlströms stiftskrönika i Linköpings stiftsbibliotek upptages Andreas
som kyrkoh. här redan 1215. Håhl m. fl. upprepa detta. Broocman
och hans efterskrivare angiva året till 1255. Socknen, som ännu på
1300-talet hade egen kyrkoherde, synes under nämnda århundrade för¬
enats med V. Eneby, dit hon än hör som annex. Föreslaget är att Kisa
äter avskiljes till eget pastorat. Socknen har till år 1736 även om¬
fattat den del av Kinds h:d, som efter detta år hör till Ulrika.
Kyrkan, av obekant ålder, tillbyggdes i öster år 1754, då samtidigt
ny sakristia uppfördes (fig. 252). Grunden till tornet lades 1772 och
uppfördes 1773, sedan man efter besiktning funnit, att den 1702 upp¬
förda klockstapeln var för bristfällig att repareras. Taket, förut täckt
med spån, har sedan 1894 kopparbeklädnad. Samtidigt uppsattes i ö.
å takåsen ett dubbelkors av järn och därå en väderhane av förgylld
kopparplåt med följande inskrift: Jag Kisa tupp Har satt mig upp Av
kristlig vaksamhet en bild. Ty se på mig, Och vakta dig, Så att från
synd du varder skild. Undergick senast en grundlig reparation 1907—
1908. Läktarbröstvärnet drogs då tillbaka och fick annan form. Pre¬
dikstolen, förut omkr. midten av kyrkan med förbindelse genom en dörr
i muren från sakristian, flyttades närmare mot altaret samt försågs med
skurna ornament. Kaminerna slopades och värmeledning med lågtrycks-
ånga infördes. Samtidigt renoverades Hörbergs altartavla. Gamla altar¬
tavlan, som i bildhuggeriarbete framställde Kristi svepning m. m., ned-
togs vid den grundliga reparation, som företogs 1816—1817. Predikstolen
är hitskänkt 1762 av Kristina Fredrika Grubbe, f. von Goltz. Gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
