Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 4. Kisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KISA SOCKEN. 667
torps ägor omtalas ett »domaresäte» av nio »kullriga» stenar. Den som
först upptäckte och omtalade detta domaresäte (Nordensköld) säger dock
uttryckligen, att detsamma funnits for »längre tid tillbaka». Och sam¬
tidigt säger han, att efter stenarna »numera endast groparna synas».
Norr om Björkeryd, vid Kisaån, finnas tre mindre rösen. Vid Ännes-
bovad märkas lämningarna efter en skans, som det säges, uppkastad
under danska fejderna i k. Karl IX:s tid. Vid skansen under Fröåsa
rinnas även befästningar av jord och klappersten. A Örneströms
ägor finnas två och å Mjölsefalls ävensom å örsebo ägor en s. k. jätte¬
gryta. Stensättningar vid Modal, v. om Orremåla, omtalas. Bauta-
stenar ha bl. a. funnits vid Kisa klockaregård men äro sedan länge borta.
Nära kvarnen å Örneströms ägor finnas två stora flyttblock, det större
vilande på det mindre, skjutande långt ut men dock i orubbligt säkert
läge. — Vid en av vägarna nära kyrkan stodo förr i triangelform tre
stenar, av 2 ä 3 meters höjd. Efter dem kallades vägen förbi Vimans-
torp till Arteflo och Fölingsö för stenvärnsvägen (= stenvårdsvägen).
Detta namn övergick sedermera på den nyanlagda jämnare och kortare
vägen till Arteflo, oaktadt nämnda stenar i långliga tider varit borta.
Ar 1649 donerades Kisa skattegård och 1654 lämnades förläning å
krögeri till häradshövd. Lars Cantersten, som därjämte erhöll »gamla kungs-
husen i Kisa». Dessa kungshus bestodo av ett kronostall för 40 hästar
och en proviantbod. Förläningen indrogs emellertid redan 1655 av riks¬
dagen, och gästgiveriet eller krogen, till vilken dessa hus hörde, full¬
bordades 1659. Kronstallet ansågs vara uppfördt genom k. Karl IX:s
försorg för hans hästar under fejden i orten med danskarna, som sägas
spridt sig ända hit efter Kalmar slotts uppgivande. I proviantboden
insamlades häradets gärder, t. ex. 1678 restantierna av den påbjudna
stora levereringen till Växjö och 1719 den sista gärd, som finnes om¬
nämnd. Båda dessa byggnader skulle underhållas av Ydre härad. Ar
1665 beviljade häradsborna anslag till stallets reparation och vid tinget
1697 beviljade nämnden på allmogens vägnar anslag till de båda för¬
fallna byggnaderna, »efter som Kinds härad hava sina kronohus vid
Rimforsa». Omnämnas vidare 1698, 1702 och 1719. Är 1784 voro både
stall och bod sålda. Stallet kvarstod ännu omkring 1830, obrukbart och
av ingen vårdadt, enär arvingarna till köparen icke befattade sig där¬
med. Häktet är nu beläget, där stallet stod. — »Kungsstugan» är ofta
omtalad men har med all säkerhet aldrig funnits till annat än som ett
vanligt lusthus. Under äldre tider har den icke befunnits någonstädes
omnämnd. Ar 1817 omnämnes den av Videgren, såsom uppförd för k.
Karl IX:s räkning. Enl. anteckning från 1793 (av A. D. Enander)
skulle M. Philander som var kronofogde i Kind och Ydre från 1707,
»ha uppfört s. k. kungsstugan i Kisa, vilket så behagade konungen>
(Karl XII?), »att han skänkt honom besittningsrätten till krogen». »Denna
lilla timrade byggnad av 5,5 m. längd och bredd, 2 m. rumshöjd, med
toppformigt tak» ombyggdes på 1860-talet »av gamla timret alldeles lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
