Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 5. Kättilstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTTILSTADS SOCKEN. 675
gudstjänsten en söndag i aug. år 1804 med en häftig knall en lång holme
på ett avstånd av omkr. 29 m. från land. A densamma fann man sten¬
flisor som efter en nyss skedd bergsprängning. Efter tre veckors tid
nedsjönk den åter, men har även sedermera några gånger varit synlig.
Yid dess första uppträdande förflyttade sig braxenflsket ur Striern till
den i Hägerstads socken närbelägna sjön Nimmern 4.4. Genom socknens
västliga del går den s. k. Kisavägen, vilken delvis blivit omlagd under
förra hälften av 1800-talet. Några mindre vägar finnas, men intill år
1773 fanns här ingen landsväg längre än från landsvägen vid Linnäs i
Tjärstads socken och till kyrkan, vid vilken 2/a av sockenboarna då hade
sina stall och vagnshus, och dit de^ sommartiden måste »klevja», d. v. s.
emellan två efter varandra gående personer och på två med rep och hankar
hopfogade stänger bära, vad de skulle föra hem från eller till staden. Inne¬
havaren av Adelsnäs lät då på 1770-talet anlägga en 1 1/a mil lång
landsväg från nämnda säteri till Söderö. Härifrån anlades då på sock¬
nens bekostnad en väg till kyrkan, som dock blev så illa lagd, att den
var i det närmaste ofarbar. Sedan fideikommissinnehavare år 1792 in¬
köpt Söderö gods, lät han anlägga en ny väg från Söderö till kyrkan.
Koetilstadha nämnes ofta under 1300-talet, bl. a. 1323 och 1383.
Förstnämnda år sålde k. Magnus jord till kyrkan. Socknen säges ha
sitt namn efter Kättil, en mäktig man, som var jarl hos Håkan Röde.
Kättil levde här, berättar sägnen, vid tiden för kristendomens utbre¬
dande i värt land, men var så tillgiven sina förfäders tro, att han på
intet vis kunde lida kristendomens läror. Av fruktan för att av k. Inge
d. ä. med våld tvingas att ombyta religion säges Kättil undandragit sig
allt umgänge med världen samt ingått i sin gravhög tre år före sin
död: För denna sin tillgivenhet mot hedendomen blev han kallad Kättil
okristen. Socknen bildar tills, med Tjärstad ett pastorat. Ny löne¬
reglering inträdde 1 maj 1916. Kyrkan (fig. 256) har en vacker be¬
lägenhet invid sjön Striern å en höjd, varifrån man ser såväl Häger¬
stads som Tjärstads kyrkor. Hon är uppbyggd av gråsten år 1760
samt invigd samma år. I midten av 1840-talet slog blixten ned i tor¬
net och härjade, därvid allt brännbart trävirke förstördes i kyrkan.
Är senast reparerad 1862, 1898 och 1906, då galvaniseradt plåttak
pålades. Längden: 28, bredden: 13,5 m. med plats för 800 personer.
Har 2 värmeugnar. I taket äro målningar, främst. Kristi uppstån¬
delse, förklaring och himmelsfärd. Ä orgelläktaren märkas målningar
av Frälsaren, de fyra evangelisterna och tolv apostlarna. Takmål¬
ningar i sakristian framställa »den förlorade sonens återkomst». Altar¬
disken är av sten. Altartavlan, målad på trä, framställer Kristi kors¬
fästelse samt skall vara målad år 1704. Under denna är en nyare tavla,
förest, nattvardens instiftelse. Denna senare är skänkt av prosten Isak
Kalén. Orgelverket om 11 st. är byggdt av Schörlin samt inköpt 1776.
Det reparerades år 1845 av Sv. Nordström samt senast 1911. Ljuskro¬
norna äro 4 av mässing samt i sakristian en av järn. Av dessa är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
