Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 5. Kättilstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTTILSTADS SOCKEN. 677
när mitt ljud det hinner till ditt öra, Tänk handen räckes ut av Gud, som vill
dig föra Till huset där hans ord förnimmes med all kraft. Hvar du ock smaka
får det söta ordets saft. Renovata est hsec campana Norcopise 1751 sumtibus
Ecclesia? Kiaettilstadensis cura vero Pastoris Hermanni G. De Rogier etc. A
den mindre, ävenledes gjuten 1751, läses: När sjutton hundrad år med femtio
ett framflutit Från annan Jesu börd man annan gång mig gjutit.
Den gamla kyrkan var av obekant ålder. Enligt sägen skola tvä
kämpar forntida byggt var sitt gudahus, Kättilstads och Hägerstads
kyrkor, vid sjön Striern och därvid begagnat gemensam hammare, vil¬
ken de under arbetet kastade till varandra. Slutligen blevo de dock
oense, och striden dem emellan skall då stått vid sjön, som därav ännu
kallas >Striern» (striden). Man har emellertid antagit, att kyrkan är
grundlagd av k. Sverker, och hon säges vara en av de äldre i länet. Yad
man vet, är att här fanns en kanik år 1357. Flera gånger hade kyrkan
blivit tillbyggd, bl. a. under 1400-talet, då biskop Benedictus III här¬
till år 1440 gav ett avlatsbrev. Vid tiden för hennes rivning år 1760
hade hon en längd till yttre tommuren av 69 och en bredd av 21 fot.
Kyrkans äldsta kända altarprydnad hade 7 bilder samt invigdes d. 4 dec.
1494 av biskop Henr. Tidemannus, då han till densamma gav 40 dagars
avlat. Den nya kyrkan är belägen på samma ställe som den gamla.
Man har hållit före, att kyrkan blivit byggd på Kättil okristens ätte¬
hög samt att Kättils och hans makas ben skulle, då ättehögen undan-
grävdes för att få jämn plan åt kyrkan, blivit nedlagda utmed muren
å n. sidan av den gamla kyrkan. Då predikstolen år 1726 flyttades
från n. till s. sidan och även samtidigt en del av den sö. valvbågen bröts
ned, hittades ett 4 fot långt revben, som det säges, efter människa.
Benet nedlades åter på samma plats. — Vid midnattstid d. 30 apr. 1706
slog åskan ned i tornet, varvid flaggan under ett starkt dån nedkastades,
två bjälkar splittrades samt hanen och knappen förstördes utan att se¬
dermera igenfinnas. Tornet antändes detta oaktadt icke. På 1840-talet
skadades tornet ånyo genom åskeld. — I en handling från år 1440 rö¬
rande denna kyrka talas om böner för fred i riket och lyckosam sty¬
relse samt inskärpes för församlingen att lyssna till predikningarna,
vilka sålunda synas hållits på svenska.
Av socknens fornlämningar omtalas ättekullar på en hög sandås n.
om kyrkan, vilka under 1800-talet betydligt skadats genom grustäkt.
Enl. sägnen skall härinvid varit en domareplats. I grannskapet hitta¬
des omkr. 1850 en »hjälm», en gravurna och en skära. Det har även
hittats mynt och silversirater. Under en tunn stenhäll i samma backe
har anträffats en multnad gravurna med brända ben och kol samt i en
förrostad »järnhatt» (sköldbuckla?) ett 4 V* tum långt, grovt järnkors,
vilket nu förvaras i statens samlingar. Ar 1902 undersöktes 9 högar.
Den största mätte 10 m. i diameter. De voro uppkastade av grus med
få större stenar. Alla voro brandgravar. Fynden visa sig vara från
hednatidens sista skede, vikingatiden. En grav visade sig genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
