Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 6. Oppeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPPEBY SOCKEN. (>S1
Anno 1660. Nattvardskalken är frän 1762. Brudkrona av silver in¬
köptes 11)11. En röd mässhake har årtalet 1788. En del av gamla
altarskåpet linnes i vapenhuset. I sakristian är en tavla med fram¬
ställning av uppståndelsen, varjämte å densamma äro antecknade nam¬
nen å dem, vilka bidragit med medel till kyrkans uppförande 1760. Ett
vapen å s. väggen är enl. inskr. efter Klas Didr. von Breitholtz. —
Avst. till Opphems jvst. är 14 km. — A kyrkogården är gravkor för
Pauliska släkten.
Kyrkans två ringklockor hänga i tornet. Ä den mindre klockan läses i övre
kanten: Gloria in excelsis Deo et in terra pax. I nedre kanten läses: Laudate
dominum in cymbalis. Cymbalis benesonantibus. Holmia? me fundebat Johan
Meyer Anno 1669. Storklockan har endast bokstäverna I. H. S.
Socknens gamla kyrka var av trä med en längd av 64 och én bredd
av 24 f. Koret var bekostadt år 1667 av fru Anna Stjernfelt. Något
torn fanns icke, utan hängde ringklockorna i trästapel.
Av fornlämningar omtalas spår till befästningar å Sätra ägor samt
lämningar av en fornborg å »Borgkullen» å Idhults ägor. Numera för¬
störda forngravar ävensom bautastenar omtalas. — I sjön Nimmern har
en s. k. flottholme flutit upp. Det har sagts, att timret till Oppebv
gamla kyrka skall vara hugget å densamma, som vid tiden för skogs-
hugget varit sammanhängande med nästgränsande fasta holme.
Folkmängden på 1750-talet: över 580, 1790: 606. 1850: 1,277, 1910:
1,400 och 1915: 1,371. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 503: 73, fattigk. kr.
354: 85, De fattigas sjuk- och begravningsf. kr. 441: 29, skolk. kr.
3,600, bibelk. kr. 1,169, Pauliska donationen kr. 2,501:12, Pontinska f.
kr. 532. — Tre folksk. hade 137 barn år 1915. Därjämte finnas 2 min¬
dre skolor. — Handl.: 5, handtv.: 8. — Drabo hälsobrunn är belägen vid
sö. ändan av sjön Bärkern. Drabo hälsovatten hade redan länge såsom
»förment mineralkälla» varit använd av ortens allmoge, då slutligen kva¬
litativ undersökning pä uppdrag av kommunen år 1871 verkställdes av
d:r M. Appelberg. Källan har en vattentillgång av en kanna i minuten
samt en ständig temperatur av 6—7° C. Vattnet innehåller kolsyra,
järn, svavelsyradt natron, klorkalcium och extraktivämne. Ett bolag
lät här 1872 uppföra brunnssalong och badhus samt 1875 hotell.
Gårdar.
Basunda, Va m., med Röberga utj. och Stensmåla 820 h. Har under 1600-
och 1700-talet tillh. Frösvik men 1825 och ännu mot slutet av 1800-talet Tyl¬
linge. Tillh. 1910 Träv.-AB. Norrköpings exporthyvleri. — Bjnggö, 1 4 m.,
114 h., 3 äg. — Brevassa, xj\ m., 106 h. Indr. militiebost., tillh. 1910 S. J.
Johanssons stbh. — Drabo, 1 m., 1,289 h. Köptes 1639 av Olof Stake, tillh.
1686 A. Möller, 1700 ryttm. Zach. Elfving, 1783 Brokind. Har länge haft 16,
nu 15 äg. — Evjeboda, Va m., 177 h., 7 äg. — Falla, s/4 m., 115 h., 5 äg.,
varav J/a m. Sv. riddarhuset. — Frösvik, 2 m., 1,108 h. Domkapitlet samt
borgmästare och råd i Linköping intyga 1307, att Kristina, änka efter Ingemund
av Anundstad, medgivit sin syster Helena rättighet att efter behag avyttra sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
