Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 6. Oppeby - 7. Tirserum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIRSERUMS SOCKEN. m
be9tod godset av 24 \ 4 mant. övergick sed. till hans måg, landshövd. Arent
Möller (f här 1692), som 1680 hade Utala som 1 m. allodialfrälse med Inges-
hult som rå, 1686 allt som krono, och vidare 1725, med frälserätt, sonen, löjtn.
Simon Adam M. (f här 1738). Såldes sed. till änkefru Edla Kat. Armsköld,
f. Ulf. Tillh. 1760 som frälse9äteri till hälften änkefru Elisa Duse, f. Rääf
(f 1790) och till hälften Adam Joh. Rääf (f 1761), vilken senare hälft sedan
ägde9 av sonen, lagm. Leonh. Henr. Rääf, som sålde den till med. d:r Joh.
Adolf Hvitfelt, vars måg, överstelöjtn. Karl Ad. Raab (f här 1799) efter fru
Duses död inlöste hela egendomen. Tillh. vidare hans änka, omgift med ma¬
joren Åke Jöran Holst, som 1805 försålde gården till prosten Dav. Pontin och
hans fru Maria Krist. Hedelius. Ägdes från 1813 genom arv av deras son, v.
häradshövd. Dav. Pontin (f 1879) samt kom därefter i Otto Georg Paulis ägo samt
vidare på grund av testamente till sv. riddarhuset. — Mangården är belägen
nära intill och emellan sjöarna Åsunden och Nimmern.
Vada, 1 m. säteri, 90m tillhör Utala. Skall först hava tillhört Jöns Lillie.
Tillh. under senare hälften av 1600-talet löjtn. And. Koskull samt hörde sed.
länge under Stjärnvik. Tillh. 1783 löjtn. And. Wilh. Breitholtz, vars fader ägde
såväl Stjämevik som Vada. Köptes omkr. 1797 av majoren Bleckert And. Flod-
man (f 1842) men såldes 1822 till kapt. Ax. Georg Pauli samt hörde därefter
åter under Stjärnevik. — Vånga, Nedra, 1 m., 586 h., 13 äg., därav Oppeby
församling, som 1910 köpte 1/s m. att användas till fattiggård. — Väsby, 2 V* m.,
181 h., varav 1/s m. förr synes varit frälse men utbyttes till kronan av Kristina
Gyllen9tjerna under 1600-talet. Är nu komministerbo9t.; 1 V* m. tillh. 1686
Joh. Fock, 1700 Koskull, 1783 Stjämvik. Har senare tillh. bondesläkter och
har nu 10 äg.
Övriga tillhörigheter: Björkesbo utj., Björkfors kvarn o. byggnader, Grän-
stad, Hovhill, Häradsmålen med Gaddstigens häradsallm., Idhults kvarn o. 9åg,
Nydala, Sundsek, utj., Sågtomta, Vånga kvarn o. åbyggnad, flera sågar m. m.
7. Tirsemm, i jordboken Tidersrum. Gränserna: i n., no. och ö.
Kisa, i so. S. Yi, i sv. och v. N. Vi och Malexander. Arealen: 15,321,
därav 13,437 land. Socknen är en av de av Östergötlands socknar, mot
vilka naturen varit särskilt njugg med sina gåvor. Högt belägen, med
djupa dalar, vild och ödslig, ofta föga tilltalande, med vidsträckta kärr
och stenbundna områden, bjuder den dock understundom på vackrare
trakter. Förutom av flera gölar, bäckar och åar bevattnas socknen, dels
i det inre och delvis vid gränsen, av flera sjöar, såsom Tirserums- och
Bölösjöarna, Bråten, Välen, Skolen, Glimringen, Värveln, Njärven,
Möckeln, Skiren, Ören o. s. v. Kommunikationerna förmedlas främst ge¬
nom den från Kisa kommande vägen förbi Arteflo gästg.-gård och vi¬
dare till N. Vi. Vid Arteflo utgår en väg i sv. och sydl. riktning till
kyrkan, m. fl. mindre vägar. Skjutsstation: Arteflo. Jvst.: Värvejn.
Tydhisrum nämnes åren 1328 och 1329 med anledning av biskops-
tiondes anslående härifrån till 2 kanonikat i Linköping. Åtminstone
sedan flera århundraden tillbaka är socknen annex till N. Vi och hör
sålunda tillQ Ydre kontrakt. Ny reglering 1919. Kyrkan är gammal
(fig. 258). År 1700 anträffades i en av kyrkans knutar ett pergament,
å vilket var skrivet: MCCC leet Svane på Thydhisrum bygga Kyrkio
thesso til (ero och gifvit Prcestiboli södra skog om tliesso Kyrkio. Ännu
vid förstnämnda tid sågos lämningar å prästkullen vid kyrkan efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
