Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Kinds härad - 10. Västra Eneby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTRA ENEBY SOCKEN. 703
10. Tästra Eneby. Gränserna: i nno. Tjärstad o. Kättilstad, no.
sjön Asunden mot Hägerstad och Oppeby, so. Horn, sv. och v. Kisa
samt i nv. sjön Drögen mot Ulrika s:n. Arealen: 12,988 h., därav 11,425
land. Genom sin växlande natur, bergig, ehuru utan större höjder, med
löv- och barrskog, dalgångar, odlade mindre slätter, sjöar och små vat¬
tendrag, räknas denna socken som en av provinsens vackraste bygder.
Förutom av Åsunden och Drögen med dess vikar bevattnas socknen av
den från Kisa kommande Kisaån, som genom Bergaviken utmynnar i
Äsunden. Såväl Äsunden som Drögen upptaga för övrigt en mängd
bäckar inom socknen. Ett stort antal källor finnas, varibland även mi¬
neralkällor, såsom kungskällan å Malma ägor m. fl. Rådande jordart
är lera och mylla. Vägarna inom socknen äro i allmänhet mycket bac¬
kiga, vilket likväl på senare årtionden genom omarbetningar delvis bli¬
vit avhjälpt. Förnämsta landsvägen är Kisavägen, som i nordl. riktning
skär socknen i trakten av Kisaån. Mindre vägar utgå härifrån till kyr¬
kan, till Åsunden o. s. v. Jvst.: Slätmon vid Linköping—Kisa—Vim-
merby jvg. Vid Hovby är lastageplats 1. hamnbrygga.
Under medeltiden nämnes Aeneby i ett testamente av 1312, däri Jo¬
hannes Ingessonso änka, Helen Ormsdotter, giver en mark till prästen
(sacerdos) där. Är 1417 d. 1 jan. bevittnade »herra Sven i Eneby och
proster i Kindinne» ett gåvobrev. V. Eneby bildar med Kisa som annex
f. n. ett pastorat. Redan ifhder 1300-talet synas dessa båda socknar haft
gemensam präst. Är 1255 levde »Andreas Curatus in Kysum». Huru¬
vida icke Kisa såväl då som i början, av 1300-talet, då Tyrgillus var
»curatus de Kysum», var moderförsamling, kan icke sägas. Föreslaget är,
att de båda socknarna skola bilda var sitt pastorat. »Grunden till kyr¬
kan lades 1778», och »Bttggningen fullbordades 1779», enl. inskrift vid
ingången till sakristian (fig. 272). Längden: 30,8, bredden: 13,6 och höj¬
den till taklisten: 6,5 met. med plats för 1,000 personer. Har varmugn.
Reparerades senast på 1870-talet och 1912. Altartavlan, hitskänkt 1781
av häradshövd. Axel Loo å St. Gräverum och hans maka A. H. Bau-
raan, främst. Frälsaren vid Jakobsbrunnen. Predikstolen gavs samma
år av majoron Dan. Joh. Ädelberg. Orgelv., om 15 Va st., är förfärdi-
gadt 1850 av Sv. Nordström. Den gamla orgeln, om 7 st., var byggd
1746 av Vistenius för en kostnad av 1,300 dal. Därförut fanns icke
något orgelverk. Kyrkan äger flera målningar: »Den törnekrönte fräl¬
saren», »Jesu förklaring», »Jesu begravning», »Lazari uppväckelse», »Her¬
darnas besök hos Jesusbarnet», »Kristus nedtages från korset». De båda
sistnämnda jämte Kristi korsfästelse och Lazari uppväckelse äro skänkta
1865 av C. Rejner, Framnäs. Dessutom finnas porträtt av prosten Paul
Ekerman (f 1731) med fru, omgivna av 17 barn, av prosten Zak. Ju-
ringius (fo 1807). Två gravstenar finnas. Båda äro uppresta mot kyrko-
muren. Ä den ena läses: Nicolaus Petri, Past. & Prcrpos. Enebyensis
med sin k. hustru Helena Johansdotter. Detta monument bekostadt anno
1643. Nicolaus Petri var fader till biskop S. N. Enander Gyllenadler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
