- Project Runeberg -  Östergötland / II. Östergötlands beskrivning /
711

(1914-1920) [MARC] [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 1. Heda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEDA SOCKEN. 711
Skrives 1337 Uvthe och 1391 Hcedhis. Sedan länge har socknen varit
annex till Rök. Ny reglering 1919. Heda kyrka, som antages vara
den äldsta inom Östergötland, är byggd dels av kalksten, dels av tegel.
Till sitt byggnadssätt är hon en av Sveriges märkligaste landtkyrkor.
Det var nära däran, att detta minne av forntida byggnadskonst blivit
helt och hållet lämnadt till förfall i brist av nödiga reparationer under
en längre tid. Det ansågs nämligen föga värdt att kosta på något på
de gamla murarna, utan det skulle vara bättre att efter den gamla kyr¬
kans förfall bygga en helt och hållet ny. Prof. Brunius besökte då
under 1840-talet socknen, varvid han fästade uppmärksamheten på det
höga värde, denna kyrka ägde i flera hänseenden. Beslutet om kyrkans
fullkomliga restaurerande fattades icke långt därefter, och ett förslag
till kyrkans utvidgande och restauration i gammaldags stil blev år 1852
avgivet av B. Heda kyrkas utseende före den ombyggnad, som seder¬
mera företogs efter denna plan, framgår av följande utdrag ur Brunii
beskrivning därom:
»Heda kyrka utgöres av ett avlångfyrkantigt skepp, ett något smalare och
kortare kor i ö. samt ett fyrkantigt torn i v. Å skeppets norra sida sträcker
sig en trekvadratisk utbyggnad och å dess s. en kvadratisk med rundel åt ö.
och ett vapenhus åt s. Å korets n. sida ligger en avlång fyrkantig sakristia (nu
å västra delen). Skeppet betäckes med ett tunnvalv på vederlag i s. och n.
Triumfbågen prydes med karnisade vederlagskransar, och den har genom sätt¬
ning fått en något tryckt betäckning. Å varje sida om triumfbågen märkes en
hög spetsig altarnisch. Skeppet har icke mer än en fönsteröppning, vilken är
åt söder. Koret betäckes till de två västligaste tredjedelarna med ett kupol-
artadt korsvalv, som saknar korsbågar, och till den ö. tredjedelen med ett tunn¬
valv på vederlag i s. och n., vilka invändigt äro förstärkta med 1/2 fots fram-
språng. Altarväggen är rak. Koret upplyses av en fönsteröppning i ö. och en
i s., som båda blivit utvidgade. En ursprunglig ingång finnes å korets södra
sida (märken av densamma synas ännu). Tornet utmärker sig till det yttre med
fem nära lika höga avdelningar, vilka åtskiljas genom skråkantiga indragningar,
så att den förstes betäckningar utgöra den andres socklar o. 8. v. Tornets betäck¬
ning består av förskjutna ut- och invändigt skråhuggna hällar, som med 45
graders lutningsvinkel slutta åt alla sidor. Inpå hörnen av denna betäckning
stå två’ runda och två fyrkantiga stenspiror i motsatta riktningar och överst å
spetsen står en fyrkantig sådan. Man ingår från skeppet genom en tämligen
hög öppning med rundbågig betäckning i tornet, i vars sv. höm en fyrkantig in¬
byggnad innehåller en spiraltrappa. Man uppkommer vid slutet av denna spiral-
trappa, som intager nära en tredjedel av tornets höjd, på ett spetsigt tunnvalv
med vederlag i s. och n., varifrån man måste på svaga stegar och skröpliga bjälk¬
lager uppklättra till de övre delarna. Här har aldrig funnits någon takstol. Ut¬
byggnaden å skeppets n. sida är samtidig med detsamma. Dessa båda partier
måste egentligen betraktas som mellan- och sidoskepp, vilka bådadera äro lika
långa, men det förra vidare, bredare och högre än det senare. Två fyrkantiga
och helt låga pelare, som stå på lika avstånd från varandra och gavelmurarna,
åtskilja mellan- och sidobyggnaden. Mellan dessa pelare och n. sidomuren äro
rundbågar spända och dithörande svicklar uppfyllda till lika höjd med slut¬
stenarna. Sidobyggnadens betäckning utgöres av tre tunnvalv. Varje av sido-
byggnadernas kvadrater upplyses av en fönsteröppning från n. och en ingång
inleder från v. Det egentliga skeppets s. utbyggnad, vilken är hälften kortare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/2/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free