Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 1. Heda - 2. Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710 LYSINGS HÄRAD.
Mattias Palbitsky (j* 1677). Av gården har 1 m. varit militiebost., nu indraget
till statefc. Det övriga har 9 äg. — Isberga, 2 1/s m., 111 h. Riddaren Erik
Umreysa skänkte 1244 två gårdar i Isbatrghe till Vadstena kl. Senare har 1 m.
varit bataljonspredikantsbost., sedan länge indraget till staten. Det övriga har
4 äg. — Jussberg, 2 7* m., 167 h. Före år 1397 testamenterade marsken
Erik helä sin del i Jwhberg till Alvastra kl. År 1398 pantsatte Knut Jönsson
till Alvastra kl. sitt gods i Jwsbergh för en skuld av 26 m. pgr mot vissa vill¬
kor. År 1399 tilldömdes Alvastra kl. en gård av 2 att. i Jwsbergha, vilken
varit klostret olagligen förhållen, ehuru bevisligen dit skänkt av herr Erik Kät-
tilsson, kallad marsk, före dennes död år 1395 såsom själavgift för hans där
begravna föräldrar, syskon och barn. Jöns o. Nils Knutsson avträda till samma
kloster, till en del mot lösen, den gård här, som deras fader pantförskrivit till
klostret. Samtidigt giver Rangvald Jonsson Va a. till Alvastra kl. som själav¬
gift för sig, föräldrar, hustru och barn. År 1409 giver Katarina (uppvänd vinge
i vapnet), nyssnämnde marsks dotter och Axel Kättilssons husfru, som själavgift
.till Alvastra kl. sin gård här. Jussberg, 1 m., har varit militieboställe, nu in¬
draget till staten. Det övriga har 2 äg., 1910 O. Fredriksson och ett stbh. —
J&ttingstad, 3 m., 164 h. Icctunstapum nämnes redan tidigt och tecknas pä
detta sätt på en av socknens runstenar (se ovan). År 1414 satt Törgils i Ja>-
tungxstadhum i nämnden vid räfsteting i Skänninge. Skrives i ett annat brev
s. å. Joetingxsiadha. Har länge haft flera äg., f. n. 5. — Kolstad, 3 m., 132 h.,
8 äg. — Norrö, 3 m., 148 h. År 1363 fick Heda präst en äng i Norö av ma¬
karna Boto Rangvalsson och Ragnildis. En gård här tillh. under 1600-talet
översten Lood men reducerades från fru Anna Silfversparre, en annan reduc.
från fru Anna Bure. Norrö, 1 m., har varit kronolänsm.-bost., nu indraget,
1 m. kaptensbost., även indraget till kronan, 1 m. 2 äg., varav 1910 O. Fred¬
riksson. — Sik, 3/4 m., 41 h., 1 äg. — Svenstorp, 74 m., 27 h., 1 äg. —
Tjugby, 5 V* ra., 219 h. En gård här tillh. 1636 Mossebo, en senare släkten
Silfversparre, en tillh. Gabr. Sparre och en von Snoilsky; en gård reducerades
från släkten Soop. 1 m. har varit löjtnantsbost., indraget till staten, och har
k. m:t 1916 bestämt, att två lägenheter skola avsöndras till egnahem från denna
gård, medan densamma i övrigt bibehålies i kronans ägo. Det övriga har 6 äg.
— Tuna, 3 m., 123 h. En gård Tuna nämnes 1374 och är måhända denna.
Har^3 äg. — Tallby, 5 V4 m., 321 h., 15 äg.
Övriga tillhörigbeter: Disevids kvarn, d:o tegelbr., Hedagården, Heda kvarn,
Heda kyrkojord och hus, Tjugby tegelbruk m. fl.
2. Kumla. Gränserna äro i n. sjön Tåkern, i ö. och s. Harstads-
delen av Yäderstads s:n, i v. Svanhals. Arealen: 1,262 h., därav 781
land. Socknen är en stenfri slätt, bevattnad av Tåkern och ett par åar.
Rådande jordart är bördig lera och dungjord. En väg genomgår sock¬
nen från ö. till v. förbi kyrkan.
Kumldby omtalas 1326, då en äng testamenterades till kyrkoherden
här. Nämnes 1332 och 1391 Kumbla, 1394 Kombla. Socknen har sedan
långlig tid varit annex till Svanhals. Ny lönereglering 1917, då kom¬
ministertjänsten, som vakanssattes enl. k. bestämmelse 1904, föreslås till
indragning. Kyrkan (fig. 276) är uråldrig, ^v kalksten, i romansk
stil. Taket är spånbetäckt. Längden: 19 och bredden: 6 m. med ut¬
rymme för 150 personer. Har varmugn. Hon har flerfaldiga gånger
undergått reparationer, senast 1867 och 1877. Redan år 1729 nämnes
kyrkan såsom i högsta måtto bofällig, i synnerhet tornet, som säges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
