Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 2. Kumla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
718 LYSINUS HÄRAD.
kröningen m. m. På överstycket över tavlans inidt föreställes treenig¬
heten medelst tre figurer, satta i triangel och förenade genom språk¬
lister. Skåpet, från katolska tiden, har förr hört till Svanhals kyrka
men var föräradt hit redan under förra hälften av 1700-talet. Predik¬
stolen uppsattes år 1755 med en kostnad av 200 daler k:mt. Orgelver¬
ket om 7 st. är från 1864 av Rosenborg. I väggen vid altaret är ett
mindre vigvattenskärl. En ljuskrona av mässing skänktes år 1743 av
överstelöjtn. Mattias von Björnbourg o. hans maka Anna Maria Rud-
beck. En annan krona är av glas. I kyrkan finnes ett rökelsekärl.
En planka med ornerad kant, hörande till kyrkans ursprungliga tak¬
konstruktion, anträffades 1900 å kyrkans vind (se O. Janse: »Om forna
takkonstruktioner», Sv. Fornm.-f:ns tidskr. B. 11). Här fanns ännu un¬
der 1800-talet en nu försvunnen, hel och väl vårdad bibel från 1541. —
Avst. till Svanhals jvst. 3,5 km.
Kyrkans ringklockor hänga i en oansenlig klockstapel. Å den större kloc¬
kan, som är gjuten 1741, läses: Mitt ljud behagar mänskom väl, Men GUDS
ord fägnar deras själ. När bön och sång blir hörd hos GUD, Då är det bättre
än mitt ljud. Å den mindre klockan, som är gjuten 1818, läses å ena sidan:
Kristen, då mitt klara ljud Tränger till ditt öra, Kom att lova HERRAN GUD,
Låt hans ord dig röra. När jag ock förkunna får Någon här avliden, Vet att
tänka på din bår, Akta nådetiden. Om jag bådar vådelds brand Uti någon
hydda, Hasta med en hjälpsam hand, Nästans gods att skydda.
Av fornlämningar märkas 2 runstenar, båda vid Gärdslösa. A den
ena läses: Finnved satte denna ... efter ... A den andra: Skaung och
Assur reste denna sten efter sin fader Kag. Andra runstenar hava
även nämnts härifrån, men de upptagas icke i »Östergötlands runinskrif¬
ter» av Brate. Vid kyrkan har varit en sådan mängd ättehögar, att
man har trott socknens namn härleda sig av dessa kummel. På Gärds¬
lösa ägor omnämnas ättehögar. I Asby funnos under 1700-talet så¬
väl en stenlagd gata som en stengrund, 36 fot i fyrkant. Dessa min¬
nen från äldre tider äro till största delen för länge sedan försvunna.
Folkmängden på 1750-talet: 220, 1790: 229, 1850: 342, 1910: 242,
1915: 223. Ar 1910 var Kumla en av de 8 kommuner i Sverige,
som under året icke hade någon understödstagare. — Folksk. hade 1915
30 barn. — Handl.: 1, handtv.: 5.
Gårdar.
Gärdslösa, 5 1 2 m., 30S h. År 1306 gav Olöf Turesdotter sin gård Ja>-
runzlesQ till Vreta kl. och avses härmed antagligen Gärdslösa. Av Gärdslösa
lillg. är 1/7 m. beläget i Väderstads s:n. Har 15 äg.
Sjötuna, 3 m., 185 h., sammanbyggdt av Tuna 2 och Baggetuna 1 m. Tuna
omnämnes 1332, då riddaren Magn. Bengtsson bortbytte V* att. här till Joh.
Holmgersson. Riddaren Ulv Jonsson och hans fru testamenterade 1391 till
Vadstena kl., där de välja sin gravplats, 2 2 3 att. i TlVna samt 400 mark pgr,
av vilka 100 skulle användas till makarnas begravning och 300 till inköp av
kalkar, altarkläden, 2 par mässkläder, det ena rödt för helga korsets altare, det
andra vitt för vårfrualtaret, båda av »hödhenstykke Bella flocell» (sammet). Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
