Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 3. Rök - 4. Svanshals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722 LYSINGS HÄRAD.
Kothen (f 1816), ryttmäst. Ax. Boye, fabrik. K. Fr. Hornberg, 1829 kapt. Ja¬
kob Edv. Goes (f här 1831), brukspatr. Gust. Burén, Götvik, som d. 8 febr.
1837 testamenterade Sätra med underlydande till sin brorson, juris utriusque
doktor Ax. Vilh. Burén, Flamma, med bestämmelse att egendomen skulle efter
hans död tillfalla sonen Gust. Vilh. Burén. I hans ägo hade gården sedan
länge som underlydande rå och rörsh. 1/4 Hertigtorp, 1/4 Kamphemmet, 1/s Kungs-
hult, 72 Sålleryd samt 1/4 m. Ängsstugan. Å ägorna funnos 18 torp. Till Sätra
hörde dessutom den s. k. Berns kvarn med 2 par st. och grynv., belägen 0,i mil
från huvudgården, samt en nybyggd mångbladig såg, 0,i mil från gården vid
torpet Hesselvadet. — Huvudbyggnaden, belägen invid en mindre å, vilken
kommer från sjön Lören och utfaller i Tåkem, var en gammal och förfallen
envånings rödfärgad träbyggnad. Ar 1894 tillh. Sätra med Kungshult Ph. A.
Pharmansson o. 1910 M. o. J. Odén samt F. G. Gustafsson. — Tjurtorp, 2 m.,
524 h., 6 äg.
Talla, 2 m., 156 h. Säteriet utbyttes år 1646 från kronan av F. Stenbock,
innehades 1687 av översten M. Bauchmans änka M. Lind, sedermera av lagm.
Kn. Tömehjelm (f 1699), 1700 av hans änka Maria Sylvius, vidare av deras
dotter Margareta, g. m. överstelöjtn. Pet. v. Gisler, på 1750-talet av löjtn. Per
v. Gislers änka Marg. H. Vinter. Säges senare tillh. löjtn. Fock, varefter går¬
den köptes av P. Andersson, övergick därefter dels genom arv och dels genom
köp till J. A. Petersson, som var ägare på 1850-talet, köptes och ägdes på 1870-
och 80-talen av F. K. Petersson. Tillh. 1894 F. Petersson och 1910 L. C.
Videgren. — Xngstngan, V4 m., 29 h., tillh. 1910 A. P. ^Gomér. — Ödemark,
V* m., 44 h., äg. 1910 skogvakt. K. J. Petersson. — Östansjö 1. Lorshagen,
Vs m., 61 h., 2 äg.
Övriga tillhörigheter: Egbola, Frösängs utj., Häjla backe, Högbolyckan utj..
Knivstorp, Kolafall, Kolsjömarken, Röksholm, Smedstorpet o. Stenen, Stengårds-
torps kvarn och såg, Säterstads villa, Sätra ångsåg, d:o såg m. fl.
4. Svanshals. Gränserna äro i n. sjön Tåkern, i ö. Kumla och Vä¬
derstad, i s. Hök och i v. Dagsmosse i Tollstad. Arealen: 4,207 har,
därav 3,027 land. Marken är jämn. Rådande jordart är lera och dung-
jord. Sätraån kommer från Rök och utfaller i Tåkern. Landsvägen
från Linköping till Skänninge genomgår s. delen från Väderstad till
Rök med väg åt s. till sistn. socken. En mindre väg går utmed Tåkern
förbi kyrkan. Jvst.: Svanhals.
Svanshals (icke Svanhals) nämnes 1282 med präst och kyrka. Skrives
1313 Svanhals, 1318 Swanshals, 1319 Suanshals, 1321 Swanshahas, 1333,
1341, 1345, 1349 Swanshals, 1360, 1369, 1372, 1378 Svanhals 1. Svanshals,
1383 Snansalss, 1389 Sivanzhals, 1399 Sivanshalsa, 1400 Swanshals, 1411
Swansals. Att de få gånger namnet skrives Svanhals under dessa tider är en
felskrivning kan tagas för avgjordt. Dylika misskrivningar av namn före¬
komma i äldre handlingar icke sällan. Av ovanstående kan med be¬
stämdhet fastslås, att ursprungliga namnet är Svanshals, vilket ännu
även är den officiella benämningen. Att post- och jvst. blivit kallade Svan¬
hals är alltså en oegentlighet. Med Kumla som annex bildar socknen
ett pastorat. Ny lönereglering 1917, då komministertjänsten skall in¬
dragas. Kyrkan (fig. 278) är gammal, ehuru till skilda delar av olika
ålder. Västra delen är av huggen kalksten och säges liksom det äldre
tornet, som * även var av kalksten, vara från 1100-talet. Ö. delen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
