Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 5. Trehörna - 6. Västra Tollstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTRA TOLLSTADS SOCKEN. 731
kr. 1619 av ståthåll. Kristoffer Ribbing (f 1655). Tillh. därefter sonen, översten
Arv. Ribbing (f 1678), hans änka Anna Marg. Sperling (f 1699); därefter arvingarna,
från 1737 och ännu på 1750-talet genom arv och lösen hennes sons måg, överste-
löjtn. Kasp. Fredr. v. Gröninger (f 1771), g. m. Anna Marg. Ribbing (f 1729),
vidare kvartermäst. Erik Leonh. Duse (f här 1820), därefter hans änka, »patro-
nessan» Magdalena Lovisa, f. Stråle av Sjöared (f här 1825), 1853 och 1861
bönder, 1871 och senare fru Gustava Charl. Behm, f. Nilsson (f 1908). I hen¬
nes testamente av 1905 bestämdes, att av egendomen skulle bildas en fond, vars
årliga ränta finge användas till fattiga och fattiga skolbarns underhåll och sjuk¬
vård inom församlingen. — Sedan den gamla manbyggnaden år 1795 nedbrun¬
nit, uppbyggdes 2 välinredda flyglar.
Tullporten 1. Porten, 7*„ m., 30 h., 2 äg. — Vättersborg, */4 m., tillh.
Lysings h:ds allmänning. — Ödebjörnarp, 1/s m., 262 h., 5 äg. — Ödemark,
V4 m., 68 h., äg. Hermelinska stärbhuset.
Övriga tillhörigheter: Bråmålarestugan 1. Klämma utj., Jägersborg, Hults kvarn
o. såg, Källvik, Lysings h:ds allm., Långmossen, Slangeryds kvarn o. såg m. fl.
6. Yästra Tollstad. Gränserna äro i n. Väversunda, i ö. Heda, i
so. Ödeshög och i v. Vättern. Arealen: 3,383 h., därav 3,382 land. För¬
utom den del av socknen, som upptages av Omberg, är socknen i all¬
mänhet en slättbygd. Rådande jordart är lera. Dagsmossen giver upp¬
hov åt den lilla Al- 1. Ålebäcken, som utrinner i Vättern. Av lands¬
vägar nämnes stora landsvägen emellan Vadstena och Gränna, vilken
genomlöper socknens hela längd, förbi kyrkan. N. om Alvastra utgår
en väg till Heda och sydligare en till Hästholmen. Jvst. vid Häst¬
holmen, Alvastra och Omberg. Hamnplats vid Hästholmen, därifrån
båtförbindelse är till Hjo. Där är även gästgivaregård, skjutsstation och
hotell. Vid Alvastra är turisthotell och å annan plats järnvägshotell.
Tolfstadha omnämnes redan 1156, då Svärker den gamle blev under
färden till julottan mördad vid Alebäcksbro. Genom det här av nämnde
konung anlagda Alvastra kloster blev orten redan tidigt av betydelse.
I kyrkligt hänseende blev socknen regalt pastorat 1579 samt bildar allt¬
jämt eget pastorat, ehuru socknen är föreslagen att vid ny reglering
1919 förenas med Rök. Pastoratet är vakanssatt, enl. k. brev av 1904.
Kyrkan är av sten, byggd av direktören B. Nyström, med begagnande
av en del av gamla tornet, åren 1841—13 (fig. 284). D. 23 juli sistn.
år predikades här första gången, men kyrkan invigdes först 1849. A en
sten över en av ingångarna läses: Nybyggd under 1c. Karl XIV Johans
XXIV regeringsår. Längden är 26 och br. 12 met. med 400 sittplatser.
Uppvärmes med 2 järnkaminer. Den består av ett i n. och s. beläget
långhus med ett fyrkantigt torn på midten av ö. långsidan. Ingångarna
äro belägna å midten av v. långsidan och å s. gavelmuren. Templet upp¬
lyses av 4 rundbågiga fönster i v. och ö., två i n. och ett litet över
varje ingång. »Denna helgedom», säger Brunius, >som saknar kor, lik¬
nar ett tingshus. Det är bedrövligt, att ett byggnadsämbete, som gärna
mästrar andra, på detta sätt vandaliserar urgamla helgedomar och ej visar
sig ha klart begrepp om den heliga byggnadslinjen och huvudgrunden
för kyrklig byggnadskonst.» Altartavlan föreställer Kristi himmelsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
