Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lysings härad - 7. Stora Åby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORA ÅBY SOCKEN. 743
rcclesiastcs et Prvepositus, cum uxore sua Marina Hansdotter Löw quo-
rum animce sint in benedictis. Förbannat tcare then aff Gudhi som efter
vår dödh rörer thesse fyra grafstenar här liggia uthaff sina rum, them
jagh och mina K. Hustror haffva bekostat. Och alt folket säje Amen.
Förbannad vare och then, som våra döda kestor och been rörer uthu
thenna graaf. Och alt folket säije Amen. Oaktadt denna inskrift har
graven flera gånger öppnats, och andra personer där blivit begravna.
Under sakristian är kyrkoh. Bagges och i kyrkans sö. del kyrkoh. Meur-
lings gravar, båda med utgång åt kyrkogården.
Av kyrkans ringklockor är den större gjuten i Jönköping 1757. Den mindre
iir från 1748. Å den större läses: Ego Fridericus Bagge, Prcepositus in Nomarchia
Ljsing et Minister Oraculorum Sacrorum in villa Pastorali Åby, qvassatw, ri-
mosce et nutanti cedi, Divino cultui dicatce, et terrestri Dei domicilio, templo Åby-
ensi nimis arcto et angusto ideoque amplificando; juxta ac huic antehac fracto.
nunc autem resarcito et refecto ceri campano, octo millia thalerorum dono dedi
anno 1755. Prceterlapso hoc et sequenti anno, a dexterrimo Fusore ceramenia-
rio Elia Fries Juncopice fusum est hoc ccs campanum, Anno 1757.
Gamla kyrkan var av gammalt byggnadssätt med tjocka murar samt
ansågs vara från 1100-talet. Längden var 20,7 met. Hon plundrades
uch avbrändes tillika med prästgården 156b av danskarna samt blev
först 1650 fullkomligt återställd.
I kyrkans vapenhusvägg ha förr funnits två runstenar, numera för¬
komna. A den förra lästes: Wäkel reste stenen efter sin fader Här-
mod. A den senare: Svene reste denna sten efter sin broder Göt. Ä
prästgårdens ägor omnämnas ättehögar och vid Ryke bautastenar. Under
1700-talet omtalas omkr. 170 met. ö. om kyrkan »en låg oval stengrund
av 16 alnar i längden och 12 3/4 aln. i bredden inom de 5 kvarter breda
murarna, med öppning på muren å v. sidan». Denna stengrund har
sedermera icke kunnat återfinnas. Nära en av socknens bautastenar
visades vid besök av förf. här omkr. år 1860 en slingrande gång i mar¬
ken. Densamma sades årligen byta plats och kallades av folket Älv¬
dansen. Den »jätte», som är jordad under stenen, sades aldrig ha någon
ro, utan sågs varje natt gå fram och åter på denna gång. Icke långt
därifrån stod på en kulle, kallad »morfars kulle», en gran, benämnd »mor¬
fars gran». Växt ungefär som en ek, vågade aldrig någon röra den¬
samma med yxa eller på annat sätt skada den, enär detta sades medföra
olycka. Såväl »Älvdansen» som »Morfars gran» äro numera i orten okända.
Folkmängden på 1750-talet: 1,690, 1790: 2,116, 1850: 2,734, 1910:
2,020, 1916: 1,866. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 226, orgelk. kr. 8,972,
skolk. kr. 1,038, ljusk. kr. 1,746, magasinsk. kr. 2,989. Kinmansonska
f. kr. 16,203, Hedengrapska f. kr. 4,165, Jakobsonska f. kr. 2,096, Ly-
sings sparbanksf. kr. 1,156, K. J. Peterssons don. kr. 1,396, Hagmanska
f. kr. 1,500, d:r Vincent Lundbergs don. kr. 3,050. — Två folkskolor hade
1915 2 lär. o. 110 skolbarn. Småskolorna, en mindre d:o hade 1 l:aoch
2 småskolor var sin l:a. — Handl.: 4, handtv.: 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
