Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lösings härad - 3. S:t Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766 LÖSINGS 11ÄRAI).
av kon. Valdemar. Namnes vidare 1253 i ett bytesbrev emellan Birger jarl och
nämnda kloster. Enl. Tham skulle egendomen omkr. 1500 ha tillhört riksr.
Knut Eskilsson (Banér), men enl. andra skall det varit Lindö i Finland. Senare
men under nämnda århundrade tillh. egendomen ståth. Arv. Eriksson Stålann,
som för sin trohet mot k. Sigismund tre gånger dömdes till döden och utfördes till
avrättsplatsen, men som alltjämt benådades. Han avled slutligen i fängelse å
Gripsholms slott av ålder, sjukdom och utstånden tortyr. Mot slutet av 1500-
talet innehades Lindö av de båda bröderna, riksr. Johan (f barnlös 1607) och
ståth. Er. Oxenstjerna (f 1594). Ägdes därefter av riksr. Karl Eriksson Oxen-
stjerna (f 1629), då egendomen år 1618 kallas säteri, samt vidare av dennes son,
landshövd. Er. O. (f 1662), som härunder år 1636 hade 10 m. År 1683 upp¬
tages egendomen såsom välbebyggdt säteri av gammalt allodialfrälse. Tillh. 1687
sonen, sederm. översten Erik O., då Lindö säges vara byggdt på 2 m. med 14
tunnors utsäde, äng till 160 lass, litet granskog till trinne och vedbrand, riklig
ekskog och fiske i Bråviken samt flera underlydande frälse, vilka dock år 1700
voro skingrade på flera händer, men före 1725 återsamlade i Karin Sperlings,
f. Hom (f 1742) ägo, ävensom säteriet genom köp från en Lilljehöök. Omkr.
1750 hade säteriet 29 å 30 tunnors utsäde, 250 å 300 lass hårdvallsäng, till¬
räckligt mulbete, litet skog i hagarna, godt fiske, 6 rå och rörs torp, 10 underl.
frälseh., av vilka ett med ansenlig skog, en sågkvarn samt en utjord i Ljura
by å 13 tunnland. Hade under senare hälften av 1700-talet samma ägare som
Händelö samt ägdes jämte nämnda egendom och Västerbyholm av grundaren av
Ebersteinska skolan i Norrköping brukspatr. Kristian Eberstein, efter vars död
1816 de tre nämnda egendomarna ärvdes av brukspatr. Joh. Gust. Norstedt, lik¬
väl först efter en process angående donationen till och ordnandet av Eberstein-
ska skolan, vilken process slutade först år 1821. Efter N:s död såldes egen¬
domarna för 100,000 rdr banko till exc. Gust. Nils Algemon Ad. Stjemeld, som
senare försålde egendomen till konsuln Tor Noraeus. För en köpesumma av
120,000 kronor övergick samma egendom år 1873 till Frans Alfr. Krumlinde.
Tillh. 1895 släkten Ljungqvist samt numera A. B. Lindö säteri men är delvis
ägostyckadt. — På grund av brukspatr. Ebersteins testamente är bestämdt,
att till Ebersteinska skolan i Norrköping årligen skall utgå 630 kubikfot
spannmål.
Ljura, 4 m., 117 h. År 1418 avträdde Anders Magnusson (kluven sköld
med ett krumhom i högra fältet och tre stolpvis ställda hjärtan i det v.) till sin
morbroder Magn. Ragvaldsson en del fastigheter mot bl. a. 1 att. i Hiurdla i Norr¬
köpings s:n. Hörde under 1700-talet delvis till Händelö och Västerbyholm eller
släkterna v. Berchner, Prytz, Gethe m. fl. Tillh. mot slutet av 1700-talet över¬
sten Er. Jöran Adelsvärd, som d. 1 juni 1799 försålde gården till fabriksidka-
ren Pet. Swartz, vid vars död 1819 den ärvdes av yngre sonen, ryttmäst. Karl
Jak. Swartz, Jonsberg (f 1874), samt därefter av hans arvingar, bland vilka må-
gen, kyrkoh. Joh. Magn. Cassel (f 1891), g. m. Ida Elisab. Swartz (f 1883),
var ägare 1884. Ägdes 1894 och äges ännu av Norrköpings stad.
Melby, 2 x/2 m. Har dels tillh. Händelö, dels Västerbyholm, vilken sistn.
del nu tillh. Norrköping. Har i övrigt flera äg. — Navestad, 2 m., 89 h. Jo¬
han i Nauarstadhum nämnes 1401 som fasteman. Tillh. 1853 och 1871 G.
Roman, 1884 o. 1894 fabr. K. E. Jonsson, 1910 och ännu K. Alfr. Eriksson.
— P&lmossen, 1/s m., 10 h., tillh. 1910 K. A. Arvidsson. — Skralln, */4 m.
Har tillh. Borgs säteri. Ägostyckadt. — Smeby, 3 m., 131 h. Tillh. under
1600-talet Lindö. Har länge haft flera äg., f. n. 3. — Solberga, 1 m., 54 h.
Tillh. med V2 m. Smeby 1853 konsuln K. Stål. Hade senare flera äg., men
tillh. 1910 K. A. Andersson. — Vallby, 1 m., 62 h., 3 äg. — Yriunevid, 21/* m.,
284 h. Sigge i Wrindatvi nämnes 1413 som fasteman. Skrives senare s. å.
Wrindaui. Tillh. genom köp 1646 delvis översten Otto Schulman, 1687 L. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
