Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lösings härad - 4. Krokek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768 LÖSINGS HÄRAD.
vid järnvägs anläggande. Särskildt omtalad är utsikten från den berg¬
spets, som från 1853 benämnes Oskarshäll. Icke långt härifrån omtalas
den s. k. »Rövarekulan>, ett i berget bildadt rum med utrymme för
några personer samt ingång emellan höga bergklippor. Rådande jord¬
art är sand, här och var även lera och svartmylla. Socknens v. del
upptages av Lösings h:ds allmänning. Av vägar går landsvägen från
Stockholm till Norrköping genom socknen med i senare tider förändrad
riktning. Den kommer in i socknen vid Krokeks kyrka och gästgivare¬
gård, varefter den går först i s. och sedan i v. riktning, under det den
förr gick mera i sv. och sedan i v. riktning till Kvillinge. Av mindre
vägar för en till Marmorbruket och en annan till Sandvikens lastage-
plats. Förutom Sandviken är lastageplatser vid Marmorbruket och Geta.
Jvst.: Kolmården slutstation vid jvgen Stavsjö—Yiråbanan samt hållplat¬
serna Krokek och Getå vid Nyköping—Norrköpingsbanan, öppnad 1915
Krokeks socken består egentligen av den i äldre tider s. k. Svintuna-
bygden, vilken finnes omtalad i äldre tiders föreskrifter angående eriks¬
gatan. Då konungarna redo sin eriksgata, skulle vaije landskap vid
hans ankomst till gränsen möta honom med gisslan. Och vid östgöta-
gränsen var det vid Svintuna, varefter de följde honom »till midjan skog
Holaved», där smålänningarna togo vid. I sammanhang med klostret av
samma namn nämnes Krokeek år 1470. Svintuna nämnes år 1399, da
flera gårdar återdömdes till kronan från Arvid Bengtsson, som innehaft
dem med frälserätt. Från reformationen har Krokek varit annex till Dags
bergs socken med undantag från omkr. år 1640 till 1693, då socknen ut
gjorde eget pastorat. Enl. föreskrift av d. 31 mars 1857 bestämdes, att
Krokeks socken skulle skiljas från Dagsbergs pastorat och jämte några n.
om Bråviken belägna hemman av Konungsund och Ö. Stenby socknar bilda
eget pastorat, vilket skedde år 1885. Ny reglering 1921. Efter före¬
gående kyrkas brand d. 28 apr. 1889 lades på årsdagen därav 189’)
grunden till nuv. kyrka. Kyrkan, som lades å ny plats, blev färdjg 189d
Hon är av tegel i götisk stilart. Har två varmugnar och 500 sittplatser
Altarprydnaden består av en Kristusbild, Orgeln har 9 st. Vid gamla
kyrkans brand förstördes alla dess såväl äldre som yngre tillhörigheter.
Ringklockorna hänga i tornet. Å storklockan läses: Åt Gud allena äran!
Hör fadrens röst, som ännu till dig ljuder. Sök Jesu nåd, som här dig kallar
än. Den helge anden tröst och frid dig bjuder, Och vill bereda dig för him*
melen. Gå Herrans vägar genom jordens dalar, Så skall du hamna snart i him¬
lens salar. — O fader du, som sändt din son till jorden, Drag syndare i nad
ännu till dig. Låt Jesu namn bli prisadt uti norden. Låt anden över alla gjuta
sig. Giv frid och lycka åt vårt värv i tiden, Och samla oss till sist i friden.
— Gjuten av N. P. Lindbergs metallfabr.ab. i Sundsvall år 1896. Denna klocka
väger 583 kg. Å lillklockan: Sit nomen Domini benedictum. Anno MDCCCXCM
Lillklockan väger 322 kg. och har samma tillverkare som storklockan. Kostna¬
den för båda: 2,300 kr.
Gamla kyrkan beskrives omkring midten av 1870-talet på följande sätt;
»Kyrkan är uppbyggd under år 1747 samt invigdes 1748, ehuru hon ieke
synes hava blivit fullt färdig förr än 1749. Kyrkan uppfördes till en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
