Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lösings härad - 4. Krokek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770 LÖSINGS HÄRAD.
Bråborg. Av det silver, hon skänkte nämnda kapell, nämnes en för¬
gylld kalk, väg. 16 lod, med bokstäverna J. H. S.
Krokeks kloster, som i äldre handlingar benämnes Vårfrukloster på
Kolmården, var beläget å samma plats som Krokeks kyrka var före
branden 1889. Om detta klosters öde i äldsta tider är föga eller intet
bekant. Enl. antagande skulle det anlagts under k. Magnus Ladulås’
tid av munkar från Johanniterklostret i Eskilstuna. I handlingar omtalas
det först 1440 och tillhörde enl. Styffe franciskanorden. Av gåvor, som
tillföllo detsamma, nämnes en av riksr. Erik Holmstensson (Rosenstråle),
vilken år 1470 dit jjav Grimstad i Kvillinge. I och med reformationen
ödelädes klostret. Ar 1538 förlänades det åt f. strängnäsbiskopen Magn.
Sommar, med villkor, att han skulle härbärgera de bröder, som ville
kvarbliva. Han levde här ännu 1542, då han fick sig tillerkända krono-
tionden av hela Jönåkers härad. Ar 1545 donerades klostret till Filip
Mårtensson, men synes förut innehafts av en annan, enär det i dona¬
tionsbrevet säges stått, »att han skall vederkännas och anamma Krok¬
eks kloster, som Jöran Österman ifrån sig antvarda skall med åker, äng
och andra tillägor, som därunder ligga». Samtidigt befullmäktigades M.
att vara fogde över det kopparberg, som här var upptaget. Dagsbergs
socken lades då även under Krokek. Ar 1562 köptes klostergården av
Karl de Mornay meu indrogs sedermera och förlänades 1575 till Arv.
Gustafsson Stenbock. Av detta kloster återstår nu endast en grön backe
inom och utom v. kyrkogårdsmuren. Vid grävningar i kullen har man
funnit övertäckta gångar och formade tegelstenar, som tillhört kors- och
valvbågar. I en hage i närheten anträffades 1903 något under jordytan
en stenlagd gata, vilken sedermera benämnts »nunnevägen».
Ett annat minne från äldre tid äro ruinerna av Uttersbergs s. k. vård¬
torn, beläget å en hög bergskulle med utsikt över Bråviken. Tornet,
som varit rundt samt byggdt av kullersten, visar invändigt ett tvärmått av
nära 6 meter. De över 1 meter tjocka murarna ha på vissa ställen en
höjd av omkr. 3 met. Det säges, att här förr varit djurgård till Brå¬
borg. En hage här har senare benämnts rågetshagen.
Folkmängden var på 1750-talet: 400, 1790: 544, 1850: 841, 1910:
1,951 och 1916: 2,245. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 746:64, fattigk. kr.
11:97, kommunalk. kr. 797:95, skolk. kr. 755:31, byggn.-k kr. 157:64,
Maria Lovisa och Frans Ludv. Landelius’ donation kr. 1,000. — Tre
folksk. hade 154 barn år 1915 och 4 småsk. 126 barn. — Handl.: 10,
handtv.: 17.
A inköpt tomt å Lösings häradsallmänning, å Kolmårdens s. slutt¬
ning, är under uppförande (år 1917) ett för Östergötlands landstings¬
område och Norrköpings stad gemensamt centralsjukhus för tuberkulos¬
patienter, innehållande 180 sängplatser, till en beräknad kostnad av kr.
945,000, däri landstinget deltager med */s och staden med V3-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
