Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Lösings härad - 5. Styrestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774 LÖSINGS HÄRAD.
son (f 1746) med hustru och släkt. Till kyrkan hör en nattvardskalk
med gammal fot och handtag men ny skål. A patenen läses: agnus
d(e)i qui tollit peccata mundi. (Guds lamm, som borttager världens synder.)
Emellan orden äro tecknade Kristi huvud, genomborrade händer och
fötter samt i bottenytan S:t Laurentius med sitt halster. Å kalkens
fot äro bilder av Kristus på korset, S:ta Anna och S:ta Katarina. Där¬
jämte märkas: medeltida mässhake av rödt fasoneradt sammet med rika
broderier, främst, korsfästelsen med änglar, upptagande blodet från Kristi
sår, samt nedanför Maria, som faller i en kvinnas armar. Korsets än¬
dar ha de fyra evangelisternas symboler. Nederländskt arbete. Vidare
krucifix från 1300-talet, bibel från 1541 och gammal, förgylld brudkrona
av silvér. Ritningar av arkitekt G. Linden till gravkapell fastställ¬
des 1916. — Avst. till närmaste jvst., Kummelby, 3 km.
Vid v. ändan av kyrkan fanns fordom ett högt torn utan spets, men tret-
tondagsnatten; år 1604 nedkastades murarna å två sidor av detsamma under en
häftig storm. Det nedtogs därefter, och ringklockorna upphängdes i en, sedan
länge riven, trästapel. Nu hänga de sedan 1782 åter i tornet. Å storklockan,
gjuten 1607, läses: Jag är en figur till Kristi ljud, Kom Kristen, lär och akta
hans bud, Guds yttersta basun jag ock påminner, När du min klang och ljud
förnimmer. Å lillklockan läses i två rader: f Anno : md : cvii : conflata est:
hec : campana : lona : stig.at.f iagh : (är) : tigh : et (ljudh : til)
tin : sista : stund : eska : tig : be(dja : Gud) : af : hjert)ans : grund.
Av fornlämningar märkas tre runstenar: 1) i s. kyrkogårdsmuren, å
vilken läses i översättning: Rörik reste denna sten efter sina söner
Frode och Asbjörn, 2) i samma mur: Asa lät göra detta kummel efter
sin gode fader öjar, 3) vid f. d. trumslagaretorpet å Bjälbrunna ägor:
Torfrid reste denna sten efter sina söner Asgöt och Göte. Göte dog i
Ingvars härfölje. Gravhögar och stensättningar märkas å Bjälbrunna,
Brunneby, Kolstads, Lundby, Malms, Sidkälla, Styrestads och Tornby
ägor. Stenkammare 1. offeraltare omnämnas å Tornby och Vibberstads
ägor. I sydlig riktning från Kolstad märkes en treudd.
Folkmängden på 1750-talet: över 600, 1790: 682, 1850: 827, 1910:
828, 1916: 761. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 2,474:12, skolk. kr. 2,318:38,
fattigk. kr. 146:09, orgelk. kr. 2,854:55, Joh. Peterssons donation kr.
4,000, Margaretafonden kr. 1,000. — Folkskolan hade 73 barn 1915 och
2 småsk. 30. — Handl.: 3, handtv.: 9.
Gårdar.
Benntorp, */4 m., 15 h., 1 äg. — Berga, 3 m., 186 h. Del i Berga tillh.
under 1600-talet Ax. Lillie. Har senare merendels varit uppdelad på bondesläk¬
ter. Ägdes 1910 av 6 äg., därav Norrköpings stad. — Bjälbrunna, 3 m., 108 h.
I början av 1700-talet hade släkten Leijonsköld del i Bjälbrunna, Lundby ock
Tornby. Tillh. 1871 änkefru Greta Larsdotter och hennes barn, 1884 3 äg*
1894 J. Fr. Andersson och 1910 K. E. M. Schenholm. — Bjärby* 2 m., 149 k..
5 äg. — Dömestad, 3 3/i m., 224 h. Frälseg. tillh. Esbjörn Reutercrantz, en
del tillh. Lindö, en annan Stegeborg till 1689. År 1850 tillh. 2 m. fabrik. Kr.
Lenning, 1853 K. G. östergren, 1871 hans arvingar, 1884 och 1894 fabr. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
