Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Memmings härad - 2. Kimstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KIMSTADS SOCKEN. 789
kristian behövde mycket väl förbättras, innan de alldeles bleve fördär¬
vade, men som fru Agneta Lillie till Lövstad äger jus patronatus och
innehar hos sig en summa penningar av 12,000 dal. k. m:t, som dess
svärmoder skänkt och givit till kyrkans förfärdigande, så förmodar man,
att Guds hus lärer inom kort komma att fullkomligen förbättras och
till den förfallna delen ånyo uppsnyggas, som fru Agneta Wrede för¬
säkrat.» Hon aktade emellertid icke på denna tydliga påstötning. Ar
1724 kom frågan åter före om klockstapelns och sakristians förbättrande.
Det tyckes då, som fru Agneta börjat tänka på en reparation, men där¬
vid synes det på det hela taget stannat. Ar 1725 erinrades åter om
kyrkans förfall och om kyrkgolvets jämnande vid Runstorpsgraven, då
man där lätt kunde skada sig eller bryta benen. År 1726 gavs erinran om
kyrkomurens behov av reparation. Fru Agneta åtgjorde emellertid
ingenting. Men så kom i sinom tid hennes enda barn Hedvig Katarina
med sin man, riksr. Magnus Julius De la Gardie, att få deltaga i råd¬
plägningarna på Lövstad, och om honom säger kyrkboken: »Han kunde
icke tåla, att den återstående delen av kyrkan var så låg, trång, mörk
och olämplig mot det nya, ljusa och vackra koret» ... och korskyrkan
»var en mörk och låg håla utan något fönster eller ens någon glugg
samt liknade mer ett fångtorn än en kyrkodel». Den var avskild från
långhuset med ett skrank. År 1728 bestämde De la G., att kyrkans
tak skulle avlyftas, 1729 nedbrötos valv och murar och 1730 lades ny
grund 14 aln. i v., för kyrkans förlängning. Till detta arbete och till
murarnas uppförande användes folk från Lövstad. Avsikten var att
även låta dem få slå valven och fullborda kyrkoarbetet, och härtill antogs
mäster Erik i Gröndal. Men sedan sakristians valv blivit färdiga, föllo
de tillsammans. Då införskrevs mäster Mollner eller Möller, som på
Eriks bekostnad fick ånyo slå valven. Korets murar höjdes vidare med
omkr. 2 alnar, och i stället för bjälkar och brädpanel uppfördes 6 sten¬
pelare invid sidomurama som stöd för valven. Dylika pelare uppmu¬
rades även för övriga valv. V. delen av kyrkan med gavel och valv
fullbordades. År 1735 var kyrkans inredning färdig. Det synes, som
om det gamla tornet vid denna ombyggnad blivit bibehållet.
Av fornlämningar märkas 2 runstenar, den ena å kyrkogården, den andra
inmurad på insidan av n. kyrkoväggen. Å den första läses i översättning: Sven
och hans bröder reste stenen efter sin fader Jarl. Gud och Guds moder hjälpe
hans ande till ljuset. Den andra: ... lät göra kummel efter sin gode make
Gerulf. Gud hjälpe hans själ. Å Tångstads ägor, å det s. k. Borgberget, är
en fornborg. Forngravar och stensättningar finnas å Alvestads, Aspa, Brinks,
Huseryds, Högby, Landsjö, Lundby, Okna och Åkerby marker. Vid Okna har
funnits en plats, kallad Domarebacken, som sedan länge är förstörd genom grus-
täkt. Vid Okna och Ullevid ha anträffats urnor med brända ben och aska.
Vid Tångstad har hittats ett redskap av älgben, vilket av några blivit ansett som
Östergötlands äldsta kända fornfynd (se Ögtld I, 8. 7). Vid grävningen av Göta
kanal hittades flera stenyxor, två ovanligt stora skelett och två sköldpaddskal,
funna på omkr. 1 m:s djup i en hård och stenbunden mark. Nedanför Kim-
gtad8 kvarnar, omkr. 6 met. från land, uppfiskades år 1817 ett större dyrbart
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
