Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Memmings härad - 2. Kimstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIMSTADS SOCKEN. 795
och en vidsträckt park i engelsk stil, anlagd 1801, med en minnesvård av mar¬
mor, upprest 1811 över riksmarskalken Ax. v. Fersen. Ä ena sidan är en me¬
daljong med v. F:s bröstbild av Sergel och läses: 1 dessa nejder, där han for¬
dom njutit vänskapen och friden, skall hans skugga mötas av välsignelse och tå¬
rar. Å andra sidan: Åt en oförgätlig broder. Mannamodet uti hans sista stun¬
der d. 20 juni 1810 vittnar om hans dygder och sinneslugn. Huvudbyggnaden
har förr legat närmare sjön men flyttades 1652 (se Ekenäs, s. 161). Den av¬
brann till större delen d. 7 jan. 1750, varefter de arvingar, som då voro äg.,
läto iståndsätta densamma i modernt maner 1753. Lövstads forna utseende
återfinnes i Dahlbergs Suecia Antiqua samt dess nuv. i A. Thersners arbete:
Fordna och närvarande Sverige. — Egendomen har förr varit ett betydligt större
gods med ännu på 1820-talet omkr. 20 tillh. hemman. År 1687 hade Lövstads
säteri 14 t:rs utsäde, 250 lass hö, 20 kobeten, skog till trinne och vedbrand,
fiske i sjön m. m.
Norsholm, 6 Vs, med Svarttorp, V2 m., 560 h. Under namn av Munka-
bodha befinnes Norsholm omnämnt år 1178, då påven Alexander III utfärdade
ett skyddsbrev för denna gård och andra, som tillhörde Linköpings biskopsstol.
År 1331 omtalas tre å Tångstads ägor befintliga nybyggen, vilka tillh. biskops¬
gården Munkabotha. Erengisle Sunesson och fyra andra riksråd intyga, att lin-
köpingsbiskopen Nils i deras närvaro till den mördade biskop Gotskalks hov¬
mästare Conrad von Helpten överlämnat en handling av år 1377, vari biskop
Nils med sina medbröders och övriga rådsherrars bifall giver honom anvisning
att för de fordringar, som han med flera av biskop Gotskalks husfolk hade inne-
stående, av Henneke Molteke, Henning Köningsmark, Erik Karlsson, Gerhard
Snackenborg och Arnold von Vitzen återfordra tionde och gårdar m. m., varav
dessa efter hans död olagligen satt sig i besittning. Bland dessa gårdar märkas
Munkaboda, Kristberg, Hörsta (i Dals h.), Hässelby (i Björkebergs s.) och Lud-
derhowd (Mariehov). Under senare åren av 1370-talet utfärdade Linköpings-
biskopen flera ännu bibehållna brev härifrån. En eller annan tid före 1389
blevo vid räfsteting i Norrköping biskopens landbor och tjänare »saare och bil-
toge lagdhe», emedan de sökte förfäkta biskopens rätt till ålfisket vid Munka¬
boda, vilket enligt deras förmenande blivit olagligen upprivet. Med anledning
härav intygade 1389 häradshövdingen i Memmings h:d Håkan Fadersson, som
suttit i nämnden vid detta räfsteting, att nämnden ej hade någon del i denna
dom, enär Peter Tomasson till dess utlåtande endast hemställt, huruvida bis¬
kopens folk kommit för fiskevattnets skull eller ej, men icke huruvida deras för¬
farande varit lagligt eller olagligt. År 1527 fordrade och bestämde k. Gustav I,
att biskop Brask skulle till konungen överlämna Munkeboda med där befintligt
artilleri, men omkring en månad senare träffades konungen och biskopen i Öster¬
götland och synes då denna fordran återtagits av konungen samt försoning in-
gåtts. Kort därefter kom emellertid riksdagen i Västerås och Brask blev den
siste biskop, som innehade denna gård, då godset efter hans avresa från Sverige
indrogs till kronan. Såsom kungsgård donerades Norsholm d. 6 okt. 1636 till
drottn. Kristinas finansråd, sederm. residenten Pet. Spiring, adl. Silvercrona,
som 1641 mot ränta av 200 dal. kmt förskaffade sig allodialrätt å egendomen,
vilket stadfästades 1645. År 1668 såldes gården med k. tillstånd av d. 19 nov.
8. å. av sonen, kommerserådet Joh. Fil. Silvercrona till riksr. Knut Kurck.
Kallas 1683 gammal sätesgård men under lösen såsom kungsgård. Reducerades
enl. brev av d. 11 sept. 1689 med 1681 års ränta och blev 1691 av militie-
kommissionen skattlagdt till 6 1/8 mant. med ränta av 245 dal. 7 öre smt, men
stannade i Kureks besittning. Vid denna tid hade Norsholm en areal av 96 tnl
och 8 kpl åker samt en höskörd av 255 */4 lass. Härav hörde till de 14 underl.
torpen 31 tnl 29 kpl åker samt 31 V4 lass hö. Trädgården upptog 1 1/a tnl
av odalåkern, och humlegården, en del av åkern, utgjordes tfv 1,200 stänger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
