Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Memmings härad - 3. Kullerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULLERSTADS SOCKEN. 801
haft 6, nu 4 äg. — Kullerstad, 4 m. År 1334 överlät Knut Jonsson (grip med
utbredda vingar) genom gåva och köp åt Joh. Ingemarsson V2 attung i Kuller-
stadh, som Joh. Thidriksson lämnat för sina begångna brott. Nämnes vidare
1405. Kullerstads kyrkoh.-bost., kalladt Yickelby, 1 m., 122 h., har boställs-
hus från 1833. Det övriga, 3 m., 150 h., har 9 äg.
Ljnsfors, 1 m., 184 h., med Haget, 2 m., 224 h. Ljusfors hörde i början
av 1600-talet till gods förbrutna av Hogenschild Bielke. Donerades 1620 till
Seved Ribbing, utbyttes från reduktionen och hörde 1683 och 1700 som ladu¬
gård under Ribbingsholm men 1726 under Grensholmen. I början av 1800-talet
ägdes Ljusfors av And. Egge samt kom genom köp år 1822 till brukspatr. Konr.
Kristian Pamp, Skärblacka, vars änka Matilda Pålman var äg. på 1870- och 80-
talen. Tillh. 1894 trävaruhandl. J. A. Samuelsson men försåldes av hans stbh.
1910 och tillh. därefter det 1900 bildade Ljusfors ab. — Belägen vid Motala
ströms utlopp i Glan med manbyggnad från 1858.
Motala ström gör vid sitt utflöde i Glan fall, och brukspatr. Pamp anlade
här en numera nedlagd manufaktursmedja för tillv. av spik. Åren 1893—95
anlade fabr. J. A. Hedenström här pappers- och slipmassefabrik, som 1912 hade
en tillverkning av 6,300 ton div. papper, 2,000 ton sulfitmassa. Till såväl
vatten- som ångkraft användes torv från en bolaget tillh. mosse som bränsle.
Ångbåtsförbindelse uppehålles av bolaget över Glan till Eksunds jvst. Bruket
är tax.-v. till närmare en million. Ljusfors och Hagets gårdar t. v. 125,800 kr.
Lundby, 2 m., 134 h. Lunby nämnes 1376 och Lwndby 1383, vilka år
Sigurd härifrån var fasteman. Lundby med tillh. säteriet Björsjö köptes av as¬
sessoren Ped. Tömsköld (f 1642). Tillh. därefter måhända hans måg, landsh.
Joh. Strömfelt (f 1683) samt 1687 dennes måg, landsh. Hans Abrah. Kruse
(f 1688), ehuru icke utan anspråk å kronans sida för Norsholm. Säteriet tillh.
sedermera släkten De la Gardie och på 1750-talet riksr. Klas Ekeblad (f 1771),
g. m. Eva De la Gardie (f 1786). Kom kort därefter under Lövstad samt hörde
hit till 1815, då egendomen köptes av kaptenen J. G. Åhmansson, tillh. 1825
Karl Åhmansson å Ring i Å socken samt vidare hans syster fru Asklöf i Norr¬
köping, vars arvingar år 1854 sålde gården till fabrikören Joh. Pet. Asplund,
som 1878 sålde den till fabrikören Otto F. Lind för 59,300 kr. L. var äg. åt¬
minstone ännu 1894. Tillh. 1910 K. O. Eriksson. — Lundby kallas 1683 sä¬
teri med påbörjad byggnad. Såväl Lundby* som Björsjö voro före 1850 kr.-
säteri men löstes då till skatte. Manbyggnaden är av sten. Genom en 1857
verkställd sänkning av Laxfjärden eller Laxfjällen nära fördubblades gårdens av¬
kastning. — Långenäs, V4 m., 43 h. Tillh. under katolska tiden Vreta kl.,
1687 släkten Kagg. Har under 1800-talet tillh. adv.-fiskal Nelander, stadsnot.
J. Nelander, Cavallin, Åhmansson, överatelöjtn. Dav. Rob. Montgomery (f
1846), därefter hans son, kaptenen Karl Hamp. Montgomery (f 1862), vi¬
dare hans stbh. Tillh. vidare bryggaren K. V. Bergman. Omkr. denna tid
frånskildes det länge hithörande Sörby s/i m; Långenäs tillh. 1910 det Berg-
manska stärbhuset. — Odensåker. 1 5/s m., 143 h. Odhinscet i Kullerstads soc¬
ken nämnes under förra delen av 1200-talet och menas sannolikt därmed denna
gård. År 1382 intygade två personer, att Ingemund i Skattna på sitt yttersta
testamenterat l/i att. jord här till Kullerstads kyrka. Har alltjämt varit upp-
deladt på flera händer. Ägdes 1910 av 3 äg.
Ribbingsholm, 3 m., 105 h., med Brogetorp, V8 m > 57 h., Järsäter, 1/s m.,
90 h., Näs, 2 V* m., och Åby norrg., lj% m., tills. 180 h., samt Öna, Vs m.,
44 h. Denna egendom hette förr Hallestad och bestod av 2 J/2 m* kr. Done¬
rades 1668 till presid. Joh. Strömfelt samt säges senare tillh. Kristian Ström¬
felt som frälse. Såldes av denna släkt till Ture Ribbing på Grensholmen samt
ägdes 1687 av bröderna, kapt. Ture (f här 1697) och lagm. Sven Ribbing (f
51—152493. Ridderstad, Östergötland. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
