Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Skärkinds härad - 1. Gistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804 SKÄRKINDS HÄRAD.
Kumla gästgivaregård, där tingen hållits till senare tider. Sedan k.
m:t år 1901 förordnat, att Hammarkinds härad med Stegeborgs skär¬
gård och Skärkinds h:d, vilka båda tingslag bilda en domsaga, skola
utgöra ett tingslag med tingställe i eller invid Söderköping uppfördes
i nämnda stad år 1902 nytt tingshus för domsagan. Nämnda reglering
tog sin början med 1904 års ingång. — Häradet har i sigillet fyra
mindre stjärnor omkring en skära, som avskär två sädesax.
Socknar.
1. Gistad. Gränserna äro i n. Lillkyrka, i ö. Skärkind, i s. Ör-
tomta och Askeby och i v. Törnvalla. Arealen: 2,387 h., därav 2,384
land. Marken är på det hela taget bergig, men större slätter finnas
såväl i socknens mellersta del som ock åt v. och sv. Hallebyån utgör
gränsen i s. och v. samt upptager från n. delen av socknen en av sina
bigrenar. Rådande jordart är dy och lera. I jämnbredd med östra
stambanan, som löper i sv. riktning genom socknens n. del, går lands¬
vägen mellan Linköping och Norrköping, och en mindre väg utgår vid
Kumla gästgivaregård till kyrkan och Skärkind. Jvst.: Gistad.
Gislestadh nämnes 1375 och 1377 med kyrkoherde. Kallas även Gisla-
stada och Gyslestadh. Det har antagits, att Linköpingsbiskopen Gislo
under 1100-talet skulle lagt grunden till äldsta sockenkyrkan samt att
socknen därför fått namn efter honom. Gistad bildar eget pastorat men
finnes förslag, att Gistad och Skärkind skola förenas till ett pastorat.
Kyrkan, som är av gråsten, uppbyggdes å gamla kyrkans plats år 1863
och invigdes 1864 (fig. 315). Men redan år 1868 befanns hon vara i
behov av grundlig reparation, vilken med stor kostnad verkställdes åren
1872—74. Byggnadskommittén hade förbisett, att kyrkan byggdes på
vattensjuk mark och låtit uppföra den utan dragrör i murarna vid gol¬
vet. Efter få år togo därför svampning och röta i koret, på golv, dörr¬
poster och bänkar överhand. Sedan vid reparationen sex dragrör upp-
huggits i de tjocka murarna, och allt kvarlämnadt avskräde från gamla
kyrkan i koret och sidogångarna uppgrävts och undanröjts, är kyrkan
i godt skick. Är täckt med skiffer. Längden: 27 och br.: 12,5 met.
Vapenhuset: 4,6 x 3,8; sakristian: 7,18x3,5. Golvet är i gångarna av
kalksten och under bänkarna av tegel. Har 600 sittplatser och varm¬
ugnar. Altaret har ett förgylldt kors. Orgeln om 9 st. är av P. L.
Åkerman. Gamla orgeln ombyggdes 1746 av Vistenius till 5 st. och
reparerades 1761 av Lagergren. Ljuskronorna äro tre, varav en enl.
inskrift är skänkt »till Gistads kyrkas prydnad» av nämndem. Jonas
Persson och hans hustru Maria Andersdotter i Brånnestad år 1766. En
äldre dopfunt av gottlandskalksten, från förra delen av 1100-talet, fram¬
ställer i uthugget arbete å själva dopskålen ett dop, Kristi födelse, ko¬
nungarnas tillbedjan för Kristusbarnet, de tre konungarna till häst samt
korsfästelsen. En dopskål av mässing har inskriften: »Utan att en
varder född av vatten och anda, kan man icke ingå i Guds rike A:o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
