Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Valkebo härad - 2. Ledberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDBERGS SOCKEN. 837
Broocman och efter honom Videgren förmenar, att man från kullen kan räkna
24 kyrkor. Senare har endast kunnat skönjas 7. Vid undersökningar i denna
kulle i början av detta århundrade fann man på omkr. 1 m:s djup krukor med
aska. Den anses även varit begagnad som offerkulle. Kullen, som numera är
kringgnagd av odlaren och länge sedan skadad av ett mulltag i sv., är gräs-
beväxt. Fordom hörde kullen till Hösen och ödegården men hör genom skifte
numera till prästgården och är anslagen till pastorns i Björkeberg häst. Å kul¬
len plägar resas midsommarstång, där folket i trakten genom lek och dans firar
midsommarafton. En försummelse härav skulle, säges det, medföra förstörelse
genom ollonborrar av kringliggande lövskogar. En smed skall för sitt behov ha
tagit av det i kullen befintliga kollagret, men det blev sådant oväsen och buller
i smedjan, att han icke vågade förnya tillgreppet, så mycket mer som hans
hustru därjämte insjuknade. En bonde i ödegården förde jord från kullen för
att lägga på åkern, men det blev dålig skörd, och såväl han själv som hans
hustru blevo sjuka, hon sängliggande i trettio år. Folk vet även att berätta,
att man i kullen funnit en guldvagn, vilken under tystnad borde dragas in i
kyrkan. Då de dragande kommo till kyrkodörren, kunde de dock icke längre
tiga. Hjuldubben körde då emot dörrposten och gick av, varvid vagnen rullade
tillbaka in i högen. Av den kvarblivna hjuldubben gjordes, enl. sägnen, den kalk,
som nu finnes i kyrkan.
Folkmängden var 1754: omkr. 263, 1790: 357, 1850: 421, 1910: 463, 1916:
485. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 150, fattigk. kr. 2,400 samt donationshem-
manet 1 m. Ledbergs norra bosgård, givet av avi. ägaren till gården Kr. Hult-
gren, och skall arrendesumman enl. testaters föreskrift användas till fattiga och
företrädesvis faderlösa barn inom Ledbergs m. fl. socknar. I testamentet finnes
bl. a. föreskrivet, att om något fattigt barn visar framstående anlag för studier
eller nyttigt handtverk, skall han åtnjuta Va av församlingens årliga lott i arren¬
det, till dess han i förra fallet ett år varit vid akademien och i senare fallet
till uppnådda 15 år, med skyldighet att »med färdighet lära sig quatuor species
och regula de tri samt skriva en försvarlig stil». — Folksk. hade 51 barn 1915;
småsk. 34. — Handl.: 1, handtv.: 14.
Gårdar.
Ingestorp, V* m., 55 h. År 1374 utfärdades fasta å det byte med Vadstena
kl., som Karl i Hagabylitla gjort, varvid han bekom 3/4 attung i Ingelstorp.
Tillh. 1884 och senare P. A. Vinell, 1910 Hjalm. Larsson. — Kungskrarn,
Vi m., 28 h. Har tillh. släkten Spens omkr. 1700, under 1800-talet handl.
Björkdahl (f här), 1852 rådm. Stånggren, 1861 kassören Dan. Egnell, omkr.
1880 k. sekr. Bernh. Rosenblad, 1894 M. A. Månsson och efter hans död 1917
hans stbh. — Xärrsjö, 1 m., 84 h. Denna egendom innehades under 1600-
talet av översten Joh. Dufva, som vid reduktionen utbytte den till kronan. An¬
slogs sedan vid indelningsverkets ordnande till ryttmästarebost. Lämnades vid
tiden för Göta kanals anläggande till innehavaren av Ljungs fideikommiss i ut¬
byte mot for nämnda kanals räkning avstådd jord. Hörde under Ljung ännu på
1850-talet, men tillhörde 1861 med underlydande Kungskvarn, V4 m., kassören
Dan. Egnell, och i en senare tid inspekt. Dan. Willén, som 1876 sålde säteriet
till Johan Arvid Hultgren. # Tillh. 1894 och 1910 hans stbh. — Ledberg, 48/4 m.,
425 h. Av Ledberg kom Övre Bosgård, 1 m., genom byte 1671 till änkeriks-
rådinnan Anna Krist. Bonde, f. Natt och Dag, men byttes till kronan av hennes måg,
k. rådet Jakob Spens. Blev sedermera mönsterskrivarebost., nu indraget. Norra
Bosgård, 1 m. Är donationsgods (se ovan bland kassor). Murg&rden m. m.
Under 1600-talet innehades delar av denna by av släkten Bonde, översten Her¬
bert Gladtsten (f 1649) och biskopen Sam. Enander-Gyllenadler men reducera¬
des; V» m. tillh. 1850 löjtn. Liebman, 1852 löjtn. Kruse samt fru Aschan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
