Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Vifolka härad - 7. Västerlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÄSTERLÖSA SOCKEN. 883
och bredd 11,8 met. Har varmugn och rymmer 500 personer. Altar¬
tavlan, målad 1798 av Hörberg, är skänkt av inspektören And. Hult-
gren samt främst. Kristi dödsdom av Pilatus. Predikstolen, förfärd. av
bildhuggaren Beurling, är skänkt av verkmäst. Joh. Yessling. Orgeln
om 18 st. uppsattes 1801 av Per Schiörlin. Ett epitafium av sten över
kyrkoh. Joh. Grevillius och hans maka Kristina Björkegren är uppsatt
över sakristidörren. Av kyrkans ringklockor är den större gjuten 1707 och
den mindre 1748. Ännu omkr. 1760 hängde desamma i trästapel, oak-
tadt redan då här fanns ett högt stentorn. Tornur finnes.
Gamla kyrkan var av
hög ålder samt var upp¬
förd dels av huggen kalk¬
sten, dels av gråsten samt
tillbyggd åt n. och s., vilka
tillbyggnader under katol¬
ska tiden buro namnen
Marias och Johannis kor.
Längden var 20,4 och br.
6 met. Altartavlan från
medeltiden bestod av några
förgyllda bilder. Ny pre¬
dikstol uppsattes 1686. Det
berättas, hurusom vid rys¬
sarnas härjningar i Norr¬
köping år 1719 en fru Nord-
stein flydde därifrån till 342. Väaterlösa kyrka.
Yästerlösa. I kyrkan gjor¬
de hon under bön inför altaret det löfte att i framtiden förära någon
gåva till socknens fattiga. Detta sitt löfte fullgjorde hon år 1768 på
det sätt, att hon som ett stående kapital överlämnade till kyrkans
fördel 2,000 d:r kmt.
Av fornlämningar märkas här 2 runstenar. Den ena i kyrkans vapenhus
vilken sten vittnar om, att Stenlög lät lägga densamma över sin son Alver.
Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Den andra vid Egeby f. d. grenadjär-
torp säger, att Ulv reste stenen efter sin fader Ofag och gjorde denna bro. Enl.
Brate har denna bro troligen gått över den bäck, som 170 steg ö. om stenen
korsar vägen och utgör gränsen mellan Linds och Egeby ägor. Å en sandås
mellan Marås oeh As äro flera bautastenar. Vid Marås undersöktes 1912 en
brandgrop från tiden närmast efter Kr. f. Den innehöll en väl bibehållen buk¬
tig (vidast å midten) gravurna med brända ben jämte en järnsölja. Å Spärringe
ägor har vid grustäkt i senaste tid anträffats en grav med föremål från järn¬
åldern, näml. omkr. 1 met. djupt ett eneggadt jämsvärd med rester av träslidan,
en sköldbuckla av järn med bronsbeklädda järnnitar, 2 spjutspetsar av järn, en
jämten, en fingerring av guld och del av ett remändbeslag av brons samt en ler-
urna utan brända ben. Brandgropar ha även anträffats. Vid Västerlösa kallas
ett åkergärde för Kumlarne och anses varit ett forntida gravfält. Man har här
funnit urnor m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
