Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Ydre härad - 1. Asby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASBY SOCKEN. 8D7
stranden av Asby udde, lera och sandmylla. Stora landsvägen delar
socknen i två ungefär lika stora delar. Västra hörnet genomstrykes
även av en större väg.
Asby socken omtalas 1304. Namnet skrives 1336 Aasby, 1337 Asbo.
Socknen bildar eget pastorat. Ar 1693 förklarades pastoratet vara regalt,
men var såväl därförut som därefter konsistoriellt. Ny reglering 1918,
då komministraturen, som är vakanssatt enl. k. br. av 1903, är föresla¬
gen till indragning. De äldsta kända kyrkoherdarna här nämnas på
1340-talet. Den ene var Johannes, vilken, enligt ett ännu befintligt
dokument, var curatus här 1345. Med detta torde jämföras ett brev av
1341 (se Diplom, svec. B. V n:r 3545 och n:r 3908). I L. F. Rääfs Be¬
skrivning över Ydre h:d antages denne Johannes vara den äldste kyrko¬
herden här. Äldre förf. såsom Rhyzelius, Håhl m. fl. omnämna emel
lertid Nikolaus Laurisson^såsom curatus här 1341. Rääf vill hålla före,
att den senare endast varit adjunkt. Något skäl härtill synes likväl
icke förefinnas. Dessa äldre förf. angiva nämligen Nikolaus särskildt
såsom curatus. Genom ett tillägg, att han vid 1341 underskrivit > Catha-
rinae, filue Gudmari. morgongåfvobref ad Fagraenses», påpeka de dessutom
tydligen, att de hämtat sin uppgift från något äldre dokument, ett do¬
kument, vilket sedan dess lätt kan ha förkommit. Skäl synes alltså
icke för handen att antaga dessa äldre författares uppgift såsom oriktig.
Här skulle alltså vid denna tid funnits två kyrkoherdar. Därtill kom¬
mer även, att i ännu befintliga handlingar från detta århundrade två
kyrkor här finnas nämnda, den ena helgad jungfru Maria, omtalad 1341,
och den andra helgad S:t Michael, omtalad 1361. Med stöd härav torde
man icke utan skäl kunna antaga, att i Asby ursprungligen funnits två
kyrkor, som åtminstone under någon viss tid haft var sin >curatus.;*
Ovannämnda förf. säger visserligen, att det senare namnet, S:t Michael
skulle vara antingen en felskrivning av det förra — S:ta Mariae — eller
ock att kyrkan av en eller annan anledning skulle ombytt skyddshelgon.
Detta synes föga troligt, det senare av det skäl, att kyrkan i ett brev
av år 1513 — varuti biskop Brask meddelade 40 dagars avlat åt dem,
som besökte denna kyrka på hennes förnämsta högtidsdagar eller bidrogo
med understöd till hennes byggnad — benämnes Jungfru Maria. Och
härtill kommer den vördnad, som visades det helgon, åt vilket man ägnat
en kyrka, vilken icke gärna tillät ett ombyte av skyddshelgon. Härtill
kan även läggas, att vid omnämnandet av sockenkyrkorna, där det endast
fanns en sådan, benämndes den i regel uteslutande med socknens namn,
även om den var ägnad åt något särskildt helgon. Kyrkans ålder är
obekant, men den leder sitt ursprung från äldsta tider (fig. 350). Hon
är av gråsten, med träutbyggnader, tillsatta åt n. 1687 och åt s. 1733,
samt är genom dessa utbyggnader en korskyrka. Under åren 1858—59
samt senast 1900 undergick kyrkan en grundlig reparation. Längden
är 26,4 och bredden 6,5 m., vartill kommer tillbyggnaden åt n. 7,7 i
längd och 8,9 i bredd samt tillbyggnaden åt s. i samma storlek. Rym-
57—152493. Ridd er stad, Östergötland. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
