Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Ydre härad - 2. Malexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALEXANDERS SOCKEN. 907
som 1086 bekostade denna omgjutning. Om dessa klockor berättas följande:
Den församling, som icke hunnit förskaffa sig någon kyrkklocka, ägde rätt att
hemligen borttaga en sådan, där flera funnos, men den kunde med våld eller
i löndom återtagas ända till dess de bortförande hunnit upphissa eller ringa med
klockan inom egen gräns. Malexanderboarna lyckades sålunda en julnatt att,
oaktadt all vård, beröva Asby en av dess klockor, vilken fördes över Sömmen
till Bålskalle, där bockar på förhand voro uppresta. Här upphängdes hon nu,
så att ringning kunde verkställas, varför de i hack och häl förföljande Asby-
boarna blevo nödsakade att omvända. Enl. en annan sägen upphissades hon i
stapeln vid Malexanders kyrka och anringdes, innan de förföljande framhunno.
Om den större av klockorna berättas, att mästaren, som skulle gjuta henne på
kyrkoplatsen, rest bort till det närbelägna Bålnäs under godsets smältning samt
fördröjt sin återkomst så länge, att gesällen blivit av menigheten nödgad av¬
tappa metallen ur smältugnen, sedan han länge, under fruktlös väntan på mästa¬
ren, däruti inkastat allt befintligt silver. Gjutningcn lyckades förträffligt, och
den myckna ädla metallen skall ha förorsakat klockans sköna klang. Emellertid
återkom mästaren och blev så förbittrad, att han under utrop: »har du tagit
brödet från mig, skall jag taga livet av dig», dödade gesällen, som därefter säges
begravts midt under själva kloekan. Denna senare sägen finnes intagen i 1840
års biskopsvisitation. Rääf anmärker dock i sin beskrivning över Ydre, att, sa
framt någon sanning ligger till grund för denna berättelse, skall den ha sin
uppkomst i avlägsna tidevarv, enär intet ord om ett dylikt dråp förekommer i
de befintliga och av honom från slutet av 1500-talet granskade domböckerna.
Några egentliga fornlämningar finnas ej. Å Ramfalls ägor finnes en jätte¬
gryta och å Skärlunda ägor finnes en »jättehög». En gammal sed hos allmogen
att offra vid barndop är sedan 1847 bortlagd.
Folkmängden var 1790: 914, 1850: 1,491, 1910: 1,147, därav i Ydre li.
552, 1916: 1,117. — Kassor 1910: kyrkok. kr. 10,441, kommunalk. kr. 0,820.
skolk. kr. 83, bibel- och bokk. kr. 997, Gyllenhammarska don. kr. 518, Reuter-
svärdska don. kr. 8,206, S. J. Svenssons don. kr. 3,025, Norénska don. kr.
1,177. År 1837 erhöll denna s:n genom testamente av bankkamr. Jakob Norén
och hans “hustru 1,000 kr. till uppköp av 100 t:r spannmål, som skulle utlånas
i socknen och räntan därav tillfalla de mest behövande här vid julhelgen. Ar
1879 tillät k. m.\ att s:n må anslå ifrågav. medel till en penningefond, varav
räntan årligen skall användas för det i testamentet stadgade ändamål. De av
Norén och hans hustru meddelade föreskrifter i avseende å förvaltningen av
medlen, ansvarigheten för desamma samt kontrollen över och revisionen av stif¬
telsen skola dock lända till efterrättelse. — Folksk. har 56 barn 1915; 4 småsk.
ha 87 barn. — Handl.: 4, handtv.: 10. — Å Långtorps ägör anlades 1825 ett
järnbruk, som snart nedlades. Vid kyrkan har förr hållits marknad.
Gårdar.
Ydre härad:
Aspenäs, 2 m., 386 h. Första gången denna gård förekommer omnämnd är
år 1345, då östgötalagmannen, riddaren Knut Jonsson (av släkten Blå) och hans
fru Katarina Bengtsdotter av Folkungasläkten från Aspances gjorde sitt testa¬
mente. Denne Knut Jonsson var en rättrådig, högbördig och mäktig man, i
halvtannat årtionde därtill Sveriges rikes drotsete. Det har med allt skäl anta¬
gits, att den äldsta till vår tid bevarade handskriften av östgötalagen, som fin¬
nes, är utförd för hans räkning och på hans bekostnad. Detta verk är det största
till format och det vackraste i pergament, i skrift och i ornering av alla våra
gamla landskapslagar. Det var här vid Aspenäs som heliga Birgitta tillbragte
sina barn- och ungdomsår och fick sin uppfostran av sin moster, nämnda fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
