Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Ydre härad - 4. Sund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNDS SOCKEN. 917
och predikades här ånyo för första gången juldagen 1666. Templet var då
utvändigt efter två urtida tillbyggnader i ö. 26,7 m. långt, 8 m. bredt
utom i koret, som blott var 5,7 m. bredt. Vapenhuset var av trä. Ny
klockstapel uppfördes samtidigt. Altartavlan, förest. Maria bebådelse,
samt Kristi födelse och omskärelse, inköptes 1684. Orgeln om 6 st.
köptes 1756 från Kisa och hitskänktes av assessoren, med. d:r Zak.
Strandberg.
Ringklockorna hänga i tornet. Den större, omgjuten 1744, och som# är väl
arbetad med bilder och lövverk, har till inskrift, överst: Gloria deo, hominibus
pax och på sidan Funera plango. Fulgura frango. Sabbatha pango. Excito
lentos. Dessipo ventos. Paco cruentos. Denuo fusa tempore past:is L. Magni
Ekstrandii. Mense iunio 1744. Jag är genom elden fluten och av Magno Hult-
man gjuten i Norrköping. Å den mindre klockan läses: 1679 är jag först till-
sammansfluten, 1759 för ett fel i Jönköping omgjuten. Herren ökc mina år, till
dess vår jord sin ända får. Sub pastore loci Magno Ekstrand. 1825 för ett fel
i Norrköping för tredje gången omgjuten sub pastore Magno Edesman. — Gudi
till ära, Sunds församling till tjänst, är denna klocka omgjuten av Lars öhman.
Uppgiften, att lillklockan tillkom 1679, är så tillvida oriktig, att hon då i Sund
blev omgjuten.
Av fornlämningar märkes vid Oppeby en runsten, å plan. som vid byns skifte
avsattes för stenen. Ristningen är: Danermannen Björn reser stenen efter sin
fader Gren och sin syster Stena. Vid Sunds kyrkoby finnes ett runstensfrag-
ment med orden :krimi», vilket av Brate blivit tydt som namnet Grim. Ätte¬
kullar, minnesstenar och stensättningar finnas på flera ställen inom socknen,
sasom vid Bulsjö, ett större gravfält, vid österby, ehuru ett betydligt antal där
blivit förstördt, vid Broby, Opreda, Ed, Kamarp, Oppeby, Hjälmseryd, Gravby,
Stubbarp m. fl. ställen.
Folkmängden var o. 1754: 860, 1790:1,200, 1850: 1,609, 1910: 1,222. — Kas¬
sor 1910: Kyrkok., jämte andra under kyrkorådets vård varande kassor, kr. 40,562:9»,
fattigk. kr. 1,566: r»i, Rääfska f. kr. 1,000. — Folksk. äro 2 med tills. 88 barn
1915; småsk. äro 2. — Handl.: 3, handtv.: 22. Till underhåll för en socken¬
skola skänkte majoren Fredr. Wulfcrona (f 1798) 250 kr. Skolhus fanns upp-
fördt 1817, ehuru skolan då icke börjat sin verksamhet av brist på medel. —
Häradets äldsta marknadsplats, som privilegierades d. 12 febr. 1627, var i när¬
heten av Torpa kyrka, men flyttades omkr. 1802 till österbymo, där årligen i
juni och okt. marknader höllos, ehuru slutligen endast i oktober. Sista mark¬
naden försiggick här år 1915 och efterträddes från 1916 med möten och han¬
del med kreatur, landtprodukter och alster av inhemsk husslöjd. Österbymo är
vanligen en öde hed, som likväl vid vissa tillfällen bliver medelpunkten för hä¬
radets folkliv, köpenskap och förlustelser.
Gårdar.
Aggebo, 7 s m., 206 h., 4 äg. — Axefallsboda, 1 ni., 958 h. Magnus i
Axafalzbodhum tillbytte sig 1411 1 3 här mot v. gärden i Soluoihorp och en
del i Huulmsfvng. vilka i stället skulle tillfalla prästbordet. Här har förr funnits
knipphammare. Tillh. Boxholms ab. Av gårdar inom socknen tillhöra följande
nämnda bolag: Stora Bräng, 1, Bulsjö söderg., 1 s m., 481 h., Gnottnehult med
utj. 5 Ve m., Graby, 2 (se nedan), Rödje, 1/4o, Svarvarehem, 1/so, och Tomta,
1 4 m. — Bestorp, 3.4 m., 167 h., f. d. kronolänsmansbost., indr. 1914. —
Broby, 1 Vs m. Broby namnes 1685 i Bo Jonssons köpebrev. Ägdes 1686 o.
1726 av släkten Mörner och senare av släkten Drake. 4 äg. — Bräng, L:a
och St., 1 1 -> in., 472 h., 2 äg. (se ovan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
