Östergötland / II. Östergötlands beskrivning / 1004 (1914-1920) Author: Anton Ridderstad Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Linköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brännvinsmedel voro kr. 155,588, arrende och hyror kr. 48,121, vinst å
vattenledningen kr. 34,014, av gasverket kr. 40,150 o. av slakthuset kr. 68,279, allt
öretal oberäknade. Kommunalskatten uppgick till kr. 5,61 för bevillningskrona,
varjämte för kyrkliga ändamål i domkyrkoförsamlingen 39 och i S:t Lars förs.
55 öre. Folkskolans utgifter uppgingo till kr. 186,366 och fattigvårdens till kr.
161,279.

År 1915 ökades bevillningskronorna med närmare 5,000 och uppgingo till
116,045. Jordbruksfastighet o. annan fastighet, för vilken beskattn. erlades, var
tax. till kr. 47,689,800, bevillningsfri fastighet kr. 5,602,000, av kapital och
arbete kr. 116,045.

Folkmängden är från äldre
tider föga känd. År 1634
sägas här vara bosatta 798
personer, oberäknadt landshövding
och prästerskap med familjer
och husfolk. År 1685
nämnes antalet borgare vara 250.
Omkr. år 1754 var
invånarantalet o. 2,000, 1790: 2,463,
1800: 2,680, 1850: 5,240,
1875: 8,132, 1900: 14,552,
1910: 22,157, därav i
domkyrkoförs. 18,149, 1916: 25,629,
därav i domkyrkoförs. 20,158
samt i S:t Lars förs. 5,471.

Näringarna äro sedan
gammalt handel, någon sjöfart,
handtverk, industri o.
fabriksrörelse, jordbruk och
trädgårdsskötsel, varjämte icke
obetydlig inkomst beredes genom
inackordering av härvarande
skolungdom.

405. Tanneforsgatan invid Stortorget.

Stadens verksamhet i äldre
tider, dess verkliga storlek och
förmögenhet skola följande
uppgifter alltid i viss grad
utvisa. År 1530 ålåg
Linköping i årlig skatt 37 1/2 mark,
vilket belopp utan tvivel varit
stadens skatt sedan långliga tider; till »hjelpegärden» 1526 uttaxerades 40
oxhudar, i värde 60 mark; 1560 till »hjelpen till engelska resan» uppbars
sölfskatt i värde 120 mark och 1572 utskrevs lånesölf 192 lod silver.[1] År 1537,
d. 4/2, gavs Linköping, liksom Vadstena, tullfrihet, »evar som hälst de
utseglade», men endast åt dem, som i dessa städer voro fast besuttna och själva där
ägde gård och grund. År 1539 och sedermera länge var stadens årliga skatt
50 mark d:a; år 1540 betalade 78 personer 50 mark d:a, varjämte 55 personer,
vilka sägas »hafva ingen makt till att hålla gästning», hava betalt överlopps 9
mark. »Thermed lönas stadens tjenare». Sakören av Linköping upptagas samma
år till 92 mark d:a och 10 löskekonors sakören till 9 m. d:a. Stadens borgare
innehade i och utom staden gårdar, tomter och kålgårdar dels av skatte eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>