Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utskeppningsort för alstren från sina inom Östergötland belägna storartade
järnverk, och det var här, ibland en mängd nya verk och inrättningar, De Geer
valde sin bostad, då han 1627 första gången besökte Sverige, och därefter
alltjämt, då han längre eller kortare tid vistades i landet. Redan genom k. Gustav
II Adolfs handelsordinantie av d. 10 juli 1614 har Norrköping erhållit
stapelstadsrätt eller tillerkänts sjätte rummet, näst Söderköping, bland de rikets städer,
som framgent ägde rätt driva handel och sjöfart på utrikes orter. Louis de Geer
utverkade nu därtill 1620 års privilegier, vilka i alla avseenden gåvo detta
samhälle en fast ordning. År 1664 intog Norrköping tredje rummet bland rikets
städer näst Stockholm och Uppsala. Den har även ända till senare tider i
avseende på folkmängden varit rikets tredje stad, till dess den i detta avseende
förbigåtts av Malmö, och intager nu det fjärde rummet.
Invånarnas näringsfång är sedan gammalt handel, sjöfart, fabriksrörelse,
manufaktur och skeppsbyggen samt handtverk. I forna tider utgjorde fisket i Bråviken
och laxfisket i strömmen ett inkomstbringande näringsfång, men är numera av
ingen betydenhet.
Om stadens verksamhet, handel, ekonomi, beskattnings- och
befolkningsförhållande lämnas följande uppgifter. Stadens ringa skatt omkr. 1530 förhöjdes
senare och utgjorde 1539 och 1554 en summa av 30 m:k d:a = 22 1/2 m:k ort
samt 1558 en summa av 75 m:k ort, varvid sedermera länge förblev. År 1539
uppbar kronan i tullmedel härifrån 113 1/2 m:k danska. Omkr. 1540 utgjorde
mantalet på dem, som gjorde årsskatt, 87 pers. och på dem, som inga medel
hade till gästning, 24 personer. Norrköpings stad och dess borgare innehade
redan vid denna tid mot skatt och ränta ett särdeles stort antal lyckor, ängar
och tomter, dels av skatte- och krononatur, dels av kyrkans f. d. tillhörigheter.
Så upptagas år 1543:
| för skattägor, lyckor, gåvo 6 borgare: | semiopgr | 4 m:k d:a 2 öre. |
| ledunglame | 4 skill. 1 hv. | |
| borgarespan | 5 span. | |
| hästar | 20. | |
| för kronoägor (hagar) gåvo 7 borgare: | hagapgr | 44 1/2 m:k d:a. |
| för konungskvarn, tull | 36 t:r korn. | |
| för laxfiske och ålfiske gavs | 9 1/2 t:a lax och
något sik eller ål. | |
| för Askaby klostergods (2) gåvo 2 borgare | 20 span korn m. m. | |
| för Strängnäs domkyrkojord gavs | pgr 2 1/2 m:k d. 2 hv. | |
| för Askaby klostertomter 16 st. | pgr 26 skill. | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
