Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Norrköping - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPING. 1079
Kvantitet.
A. E. Sandins mek. verkstad.
G. A. Andersons mek. verkstad.
A.-b. Arv. Palmgrens mek. verkstad.
Otto Södergrens mek. verkstad..
A. -b. ÖstUngs bleckv.- & emballaget.: Bleckemballage och bleckkärl .
V. Dahlqvists bleck- o. plåtslageri.
J. A. Thulins solv- och vävskedsf.: Vävskedar och solv 234,503 kg.
Th. Abrahamsons färgeri: Färgning och karbonisering.
B. Wistrands appretnr o. färgeri.
Norrköpings färgeriaktiebolag ..
Fredrik Ohlssons ångbageri: Diverse bröd.
Norrk. regnkl.- o. presenningfabr.: Oljekläder och presenningar . . .
Rosehill fabrik: Hönsgårdsredskap.
A.-b. Pettersson & Jonsson.
Slakteribol. Ahlin & Komp.
Värde Värde
1914. 1913.
162,211 155,C00
67,742 116,525
188,593 172,232
57,737 57,778
45,000 56,674
58,200 48,993
100,319 123,010
110,000 109,300
116,736 114,342
75,892 70,687
110,000 105,000
209,000 186,000
47,436 55,941
838,745 826,497
430,880 511,608
Tillverkningsvärdena vid fabrikerna voro: 1850 kr. 7,422,062, 1900 kr.
36,288,776. — Antalet arbetare uppgives för år 1913 till 8,366 vid 115 arbets¬
ställen. Tillv.-värdet sistn. år var kr. 42,900,459, av vilket kom på ylle- och
trikåfabrikema kr. 16,509,915 och på bomullsfabrikerna kr. 11,249,508 1. tills,
kr. 27,759,423.
Av kol importerades till Norrköping år 1909 2,210,355 hl. emot 2,432,416
hl. året förut. Minskningen torde berott till någon del å sistn. års storstrejk,
men brännolja och elektricitet ha alltmer undanfrängt kolen.
Handeln är för Norrköping en tidigare näringskälla än fabriksindustrien. Det
är likväl först från 1840-talet, som densamma blivit av någon större betydenhet.
Uppgifter om handeln under 1500-talet äro redan ovanför lämnade. Ar 1640
funnos 6 skeppare 1. styrmän, 5 de Geers skeppare, 31 skutskeppare och 7 fyr-
båtsmän. År 1645 omtalas att staden hade »flera stora skepp», varibland Tre
kronor och Norrköping voro de största. Åren 1641 och 1664 nämnes stadens
skeppsfart utom Östersjön, och under detta århundrade nyttjades så stora last-
dragare till salthandeln på Spanien, att en sådan av 26 kanoners storlek ansågs
för liten att ditsändas. Under 1700-talet drevs handel såväl på Medelhavet som
Nord- och Östersjön, men ansågs i midten av nämnda århundradet endast vara
»ännu i tämmeligen godt stånd». Emot slutet av århundradet synes dock han¬
deln åter tagit upp sig, och därtill bidrog icke litet de salterier, som en del
Norrköpingshandlande anlagt i Marstrandsskären, varifrån icke blott hela provin¬
sen utan även angränsande orter försågos med sill. År 1789 räknades blott 16
fartyg. Exporten bestod av järn, mässingstråd, något garkoppar, tjära, beck,
bräder, mjöl, viktualier och omkring 20,000 tunnor spannmål årligen. Importen
utgjordes av salt, vin, specerier, kramvaror, tobak, ull, lin, hampa och gallmeja
m. m. År 1792 besteg sig exporten till ett värde av 57,110 rdr och importen
till 77,974 rdr. Samma år drevs handeln med 31 fartyg, inneh. 1718 V3 läster.
År 1816 bedrevs utrikeshandeln med 32 fartyg om 1,688 svåra lästers dräkt.
Bland dessa voro 3 fregatter, 9 briggar, 3 skonertar, 14 galeaser och 3 slupar.
Värdet av importen besteg sig till 61,480 specier och av exporten till 32,325
hamb. rdr b:ko. Inkomna fartyg voro 32 och utgångna 37. År 1850 voro de
inkomna fartygen 180 med ett lästetal av 5,356 och avgångna 84 med ett läste¬
tal av 3,525. Tullvärdet av importen uppgick till 2,141,550 rdr. År 1876 in¬
klarerades 290 fartyg om tills. 2,013 nyläster och 45,603 tons, och de utklare¬
rades antal uppgingo till 330 om tills. 2,245,5 nyläster och 51,664,09 tons. In-
rikessjöfarten, som huvudsakligen bedrevs på Stockholm, Mälareprovinsema, östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
