Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1150 STÄDERNA.
Lastköping, redan då fanns. Huru härmed än förhåller sig, är natur¬
ligt, att klostrets rikedomar skulle sprida välmåga kring sig, samt att
på grund av klostrets anseende, den mängd främlingar, som besökte det¬
samma, och klostrets jämförelsevis betydliga befolkning skulle bidraga
till, att en plats av mer betydenhet här uppkom. När namnet Lastköping
blev utbytt mot det nuvarande, är obekant. Utan tvivel har detsamma en¬
dast skett så småningom, och det har i namnet Lastköpingsgatan t. o. m.
fortlevat ända till senaste tid. I äldre urkunder återfinnes namnet Vastenis
först år 1268, då Birger Jarls son Erik härifrån utfärdade ett gåvobrev.
Nämnes med namnet Wastenum mot senare delen av samma århundrade
i ett brev av f. d. konung Valdemar. Från Wazstenc utfärdade hertig Erik
år 1306 ett brev samt 1313, då konung Birger i Wastenar daterade en
skrivelse. Att Folkungarna här ägt ett slott eller bostad synes alltså tro¬
ligt. Skrives 1334 Wazstena. Något senare eller 1346, då k. Magnus och
drottn. Blanka uppgjorde sitt testamente, skänkte de Vadstena gård
m. m. till uppförandet av ett kloster här (se Ögtld I, s. 216). Ar 1390
säges staden fått sina stadsrättigheter av drottn. Margareta, som hade
fattat en synnerlig kärlek till denna plats. Man har sig bekant, att
Margareta, då hon om hösten 1389 vistades i Östergötland, förnämligast
uppehöll sig i Vadstena hos sin fostersyster Ingegärd Knutsdotter, som
var abbedissa i klostret och dotterdotter till S. Birgitta. Huru det för¬
håller sig med dessa stadsprivilegier är ej visst. Emellertid nämnas
borgare eller bymän i Vadstena redan år 1382 o 1398. I ett år 1389
utfärdadt skyddsbrev för Vadstena kl. nämnes »själva byn i Vadstena».
Gårdar här omtalas 1396 och 1400. Ar 1384 omtalas Watzstena socken,
nuv. S:t Per. Av vid dessa tider från Vadstena utfärdade brev framgår,
att här bodde ett flertal bemärkta och förmögna personer. Ar 1352 och
1354 omtalas Vadstena kungsgård, och 1363 fritager konung Håkan
Vreta klosters landbönder och tjänare från dagsverksskyldigheten vid
konungens »byggenskap i Svaneholm och Vadstena». Vid räfsteting år
1399 tilldömdes Vadstena kl. bl. a. kungsgården här. D. 1/i2 1400 ut¬
färdade klostret ett brev, vari det hos k. Erik 0. drottn. Margareta an¬
höll, att Vadstena, som tillförene varit landsby och under sådan lag och
rätt, som landsbyarna plägade hava, nu skulle få bliva köpstad med
stadsbok och stadsrätt, på det pilgrimer och annat folk, som besökte
klostret för avlat och andra ärendens skull, här skulle kunna få köpa,
vad de behövde för sin bärgning. Klostret förbehöll sig rätt att njuta
tomtören och dagsverken, 7* mark sv. och 12 dagsverken för vaije full
tomt samt dess rätt till innehavande ägor i och omkr. staden. Dock
»unnom vi», heter det vidare, »förenämnda vår herre och fru och konunga-
dömet att hava en gård med jord och hus, som dem bekvämligt må vara,
i Vadstena till deras behov och nytta utan tomtöre och dagsverke».
Detta brev finnes i original i k. danska geheimearkivet. Detsamma stad-
fästades följande dag av drottningen, och kan det anses som stadens
första med säkerhet kända privilegier. Stadfästades ytterligare 1435 av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
