Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena - Slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m;o STÄDERNA.
beskaffenhet. Sa timade här kort före konung Gustavs död den bekanta
kärlekshandeln emellan Johan av Ostfrisland och konungens dotter Cecilia
(se Ögtld I, s. 276). Genom Gustavs testamente av 1557 anslogs slottet
at hertig Magnus, men han bodde här endast till 1563, då det arbete
han nedlagt här synes avstannat. Efter k. Johans död 1592 flyttade
hertig Magnus, som nu bott å Kungsbro, ater hit, varför då en del in¬
redningsarbeten verkställdes. Fran ett av slottsfönstren skall hertigen
i sina fantasier ha sett en havsjungfru sitta pä Vätterns vagor. Med
underbar makt sökte hon locka honom till sig och lovade honom allt
för att vinna hans kärlek. Men han stod emot, och skall därför av den
försmådda havsfrun blivit straffad med vansinne (se Ögtld I, s. 274).
Ar 15(18 i juli var slottet skådeplatsen för början av brödrastriden emel¬
lan konung Erik och hertigarna (se Ögtld I, s. 282). Ar 1570 fick
Johan IILs fogde Paine (Rosenstråle) befallning att vara förtänkt att
ha Vadstena bvggning för händer med det allra första». Arbetet synes
nu fortgått från oinkr. 1570 till 1590 under byggmäst. Arendt de Roy.
som sistn. år avled. Han hade varit anställd vid slottet från 1566.
Bland murmästarna nämnas Måns Brand, Hans van Mölnhusen, även
stenhuggare, samt Melker. Bland målarna märkas Arent Lambrecht.
Bland stenhuggarna märkas fortfarande främst Pet. de la Roche, men
från 1579 även Roland och Alexander Frans van Brötzell (Brtissel).
Willem van Brötzell, Bernt van Mtinster m. fl. Ar 1597 tog hertig Karl
Vadstena slott i besittning från Arvid Stenbock, och då Sigismund upp¬
fordrade detsamma, blevo hans utsända emottagna med eld från vallar¬
nas kanoner (se Ögtld I, s. 290). Emellertid började nu sättas fart i
byggnadsarbetet, särskildt efter den eldsvåda, som 1598 till en del ska¬
dade byggnaden. Byggmästare var nu Hans Flemming, kallad >Långe
mäster Hans», som anställdes här 1590 och fortsatte till omkr. 1610.
Ehuru han senare nämnes som byggmästare i Jönköping och Kalmar,
hade han säkerligen fortfarande ledningen av arbetet här, tills bygg¬
naden var färdig. Som tornbyggare nämnas Jakob ävensom Germund
Nilsson. Bland målarna nämnas Håkan Vedbjörnsson. Särskilda vall¬
mästare nämnas även under de skilda byggnadsskedena. Ar 1609
överlämnades Östergötland m. m. sasom hertigdöme till Johan IILs son.
hertig Johan. Överlämnandet försiggick med en ovanlig högtidlig¬
het å Vadstena slottsgård (se Ögtld I, s. 336). Ar 1616 var Jöns Nils¬
son (Jakobsköld) ståthållare över Vadstena slott och län. Vid hertig
Johans död här 1618, då slottet i det närmaste torde varit färdigt, över¬
lämnades det till k. Karl X:s broder, pfalzgreven Adolf Johan, som mot
vederlag av Bråborg lämnade det till livgeding åt drottn. Kristina, sedan
hon avsagt sig kronan. Vid hennes död 1689 blev det anslaget åt drottn.
Hedvig Eleonora, som innehade detsamma till sin död 1715. Vid denna
tid funnos ö. och v. om vindbron två hus, av vilka det ena, kalladt
drottningbvggningen, beboddes såväl av dr. Hedvig Eleonora som seder¬
mera av dr. Ulrika Eleonora, under vilken senare tid k. Karl XII, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
