Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena - Kyrkligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1178 STÄDERNA.
från klosterkyrkan för en summa, motsvarande 500 kr. A den större av dessa
läses: Soli Deo Oloria. Campana Monasterii Wadstenensis primum fusa A:o
MCCCXCII, denuo, cura potentissimce Principis Hedvigis Eleonorce, Svecorum,
Gothorum, Vandalommque Regina’, sicmtibus renovala Holmiai A:o MDCXCVIII.
På den mindre läses de två första verserna av Davids 95 psalm samt därunder
Refusa A:o MDCXCVIII och på andra sidan: Gloria in excelsis Deo. Me fecit
Eolmiae Gerhardt Mejer. På en av stadskyrkans år 1760 befintliga ringklockor
fanns en inskrift i munkstil, som genom ålder blivit oläslig, och å en annan
lästes: »Så vidt din klang och ljud af luft till öron föras, Gif Gud att hjertan
må till helig längtan röras. Att väckas i Guds hus af himlastämmans ton, Till
bättring, bön och lof för Zions konungs tron. Ps. 84.» Tornet räddades undan
förstöring, enär klosterkyrkan saknade torn för ringklockorna. En del av lång¬
husets bredvid tornet belägna del blev även bibehållen, och densamma anordnades
i modern och i en med tornet oförenlig stil till skolhus och spruthus.
Bland kapell inom Vadstena under katolska tiden nämnas: Capella
spiritns saneti, C. S. Petri, C. S. Jeorgii, C. Gertrudis och Eremitorium-
Bland gillen omtalas Convivia S. Birgitta: och
S:i Michaélis, vilkas gillestugor uppbyggdes
omkring 1486, ävensom Convivium S:i Gregorii.
Av klosterbyggnadema kvarstå, som av det
föregående framgår, delar (fig. 537—540). Om
byggnadernas tillkomst se Ögtld I, s. 221.
Vid reformationen och även senare togos
klosterbyggnaderna väl till vara. Mot slutet
av 1630-talet synes det som enskilda börjat
bryta sten här, men detta förbjöds strängeli¬
gen år 1636 av förmyndareregeringen i skri¬
velse till landshövdingen och domkapitlet i
Linköping. Ar 1640 började iordningställan¬
det av nunneklostrets byggnader till krigsmanshus (fig. 541). Munk¬
klostret blev, såsom redan nämndt, bostad för detsammas tjänstemän.
Därvid uppfördes nya mellanväggar och munksalarna delades i mindre
rum. Under senaste delen av 1600-talet anbefallde k. Karl XI, att två
munkceller med möbler och allt skulle bevaras som minne av kloster¬
tiden. Denna befallning följdes till 1764, då nunneklostret befanns otill¬
räckligt för krigsmanshuset. Såväl huvudbyggnad som flyglar påbygg¬
des eller, vad n. flygeln beträffar, åtminstone delvis ombyggdes. Sedan
krigsmanshuset upphört, anbefalldes, att detsamma skulle användas till
sjukhus för veneriskt sjuka i Östergötland, dock icke det gamla kloster¬
huset. Ar 1794 bestämdes, att detta beslut skulle sättas i verket. Oak-
tadt förbudet synes emellertid en av de gamla klosterbyggnaderna blivit
använd till kurhus, då några mindre reparationsförändringar vidtogos.
Kurhuset uppläts 1840 till länslasarett, där detta förblev till år 1909.
I forna konventsalen skall, som redan nämndt, Birgittamuseet inrym¬
mas. Genom k. brev av 1906 ha klosterbyggnaderna ställts till lands¬
tingets förfogande.
542. Vadstena stada sigill
från medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
