Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Bråvalla slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÅVALLA SLAG 49
som i en handling från 1390 skrives Vserundö och 1466 Verendhö, som
latiniserat skulle giva namnet »Verundia». Med »Vic» menas, såger H.,
Vikbolandet. Mötesplatsen emellan svearnes flotta, som kom från Målaren
och Roslagen, och den norska, som kom från Gottland, skulle sålunda
bliva fattbar.
I denna åsikt har H. fått en motsågare i doc. Hj. Lindroth, som på
grund av anförda skål säger, att »namnet Vårmdö har intet att skaffa
med Saxos Verundia och har icke någon plats i Bråvallaslagets geo¬
grafi».
Åven i avseende å de folkstammar, som hår kämpat emot varandra,
hava de gamla sagorna blivit olika tolkade.
Om de långvariga sammanstötningarna emellan götar och svear,
»medan götarne ännu stödda på sina sydliga frånder», skriver Knut
Stjerna år 1905 i en avhandling om »Svear och Götar under folkvand-
ringstiden* i Svenska fornm. föreningens tidskrift, »bjödo ett kraftigt
motstånd emot svearnes framträngande, skildras i Beovulfsångerna och i
med dem parallella delarna av Ynglingasagan. Minnet ay svearnes fram¬
trängande år åven bevarat i uppteckningarna om Bråvallaslaget i Yng¬
lingasagan och i Bjarkemål.... men att i verkligheten Bråvallaslaget
varit den avgörande bataljen eller att överhuvud någon sådan ägt rum,
är dock tvivelaktigt.»
Att den betydande forskaren Stjerna, och även andra med honom,
utan angivande av skäl uttalar tvivel om ett timat slag vid Bråvalla år
märkligt.
I en avhandling om Beovulfslcvädet i Antikvarisk Tidskrift\88i har
P. Fahlbeck kommit till den åsikt, att med de i nämnda kvåde omnämn¬
da geaterna menas jutarna.
I denna sak skriver Stjerna: »Det måste ha funnits ett realt intresse,
som burit denna långvariga fejd. Det år svårt att tänka sig, varför sve¬
arnes konungar och exempelvis jutarnes gång efter annan skulle ha hem¬
sökt just varandras av stora avstånd skilda länder. Däremot vore det
helt naturligt, om svearne angrepo och underlade sig götarnes rika men
svagt försvarade områden.» Åven andra skål anföres av S. för att »ge-
ater» år liktydigt med »götar*.
Schuck säger i detta avseende: »Vad ordet ’geatas’ beträffar, bety¬
der det gautar icke jutar.»
Götarnes undergång förlägger Stjerna till omkring år 500 e. Kr. f.,
detta på grund av att guldströmmen från södern och samtidigt utveck¬
lingen av de inhemska fornsakstyperna då upphörde. Då nu forskarne
åro ense om, att svearna från omkring år 600 tilltogo i rikedom och
makt, kan åven detta anses giva* vittnesbörd om, att striden stått emellan
svear och götar. Åven det att namnet på platsen för striden uppgives
i sagan bestyrker, att den försiggått.
1-184615. Ridderstad, Östergötland III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
